Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

KONSEKVENSANALYS

Exploatering utan gränser

Inget hållbart samhälle i sikte

På DN Debatt den 7 oktober publicerades en artikel med rubriken ”Starkt stöd för vindkraften – kraftig utbyggnad planeras”. Lobbyorganisationen ”Nätverket vindkraftens klimatnytta” är de som refererar till en egenbeställd SIFO-undersökning

Ulf Morgan Svensson:  |2020-10-13| Med tanke på att en lokal folkomröstning avslutades i Malung-Sälens kommun några dagar innan denna artikel publiceras – och där utfallet blev det rakt motsatta än ett starkt stöd för vindkraften – är det något som inte riktigt stämmer. Faktum är att denna industri, som utmålar sig som en grön räddning för klimatet och för ett hållbart samhälle, också har baksidor som är dåligt belysta. Granskar man beslutsunderlaget saknas ofta gedigna konsekvensanalyser, förslag om alternativa lokaliseringar och information till närmast berörda i sent skede vilket gör lokala opinioner negativa redan från början.

Exploatering är det som ska prioriteras

I artikeln kräver man bland annat att klimatnyttan måste väga tyngre i tillståndsprocessen. Man understryker också kommunernas roll, där det kommunala vetot länge har varit en nagel i ögat hos vindkraftsexploatörerna, vilket måste förändras, oklart hur. Kort sagt är det exploateringsintresset som ska prioriteras i ännu högre grad än idag. En parallell till detta är det ökade behovet av att utvinna olika mineraler. Även detta intresse motiveras utifrån att vi måste skapa ett mera hållbart samhälle. I båda dessa fall finns fossilfritt med som huvudargument. Men100 procent fossilfritt är inte lika med 100 procent hållbart. Detta är en utgångspunkt som i större utsträckning borde lyftas i debatten om hur vi formar det hållbara samhället. Och den cirkulära ekonomin tar fortfarande sina första stapplande steg när den borde vara uppe i full fart.

En annan utgångspunkt att fundera kring är om det finns andra aspekter som borde viktas tyngre i besluts- och i tillståndsprocessen kring vindkraftsetableringar. Ett sådant uppenbart exempel är demokratin och människors legitima krav på insyn och inflytande över den fysiska planeringen av långsiktig mark- och vattenanvändning. Den tidigare generaldirektören för Statens Planverk, professor Lennart Holm underströk just detta. Det var specifikt två centrala aspekter inom samhällsplaneringen som han framhöll – dels att planerarna använder ett kunskapsbaserat arbetssätt, dels att man ska eftersträva ökad insyn och inflytande för medborgarna inom samhällsplaneringen. Jag ser uppenbara brister utifrån båda dessa aspekter. Och utan demokratiskt inflytande kommer vi inte kunna motivera ett folkligt engagemang i bygget av ett hållbart samhälle. Det som hänt i Malung-Sälen förskräcker.

Den nya planlösheten

Det blir till exempel också helt uppenbart att när man inte vet var i geografin som en exploatering kommer att ske – till exempel var en större vindkraftsetablering ska etableras – blir det helt omöjligt för Svenska Kraftnät att planera och bygga ett kraftfullt och effektivt transportnät. Just myndigheten Statens Planverk, som hade den övergripande uppgiften att ständigt utveckla den fysiska riksplaneringen, lades ner när den som mest behövdes. Vi hade då sluppit en hel del av konflikterna kring vindkraftsetableringar om vi arbetat mer kunskapsbaserat och mer öppet demokratiskt.

Att kunskapen om det hållbara samhället är undermålig, dvs. den första aspekten som den tidigare generaldirektören lyfte fram, behöver man inte tveka om. Vi missar 15 av 16 inhemska miljökvalitetsmål. Dessa skulle vara uppnådda till i år! Nu talar forskare om att vi redan ligger illa till när det gäller de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det görs självklart många goda ansträngningar i vår värld men våra ekonomier växer, befolkningen på jorden växer, exploateringen växer och därmed växer också utmaningarna. Dessutom ska vi inte bara hålla jämna steg med hur dagens samhälle ska utvecklas hållbart utan vi ska dessutom minska utsläppen av växthusgaser med flera procent årligen. Inte ens den nuvarande pandemin har påverkat denna kalkyl mer är marginellt.

Fler aspekter

Vi skulle också kunna fördjupa analysen av flera andra aspekter och sidor av vindkraftsutbyggnaden. Ett sådant exempel är sysselsättningsargumentet. En rad olika transporter, gräv och masshantering under byggtiden brukar framhållas som jobb- och företagsskapande. Dessa tjänster omfattar grävtjänster inom ett vindkraftsområde, samt lokala-, regionala-, nationella- och internationella transporttjänster. Det är framförallt de två förstnämnda kategorierna som brukar generera ekonomi i lokalsamhället. Tyvärr är dessa snabbt övergående och är det frågan om specialtransporter är det inget som lokala entreprenörer som har råd att satsa på. Och efter byggtiden är det svårt att finna andra lokala uppdrag.

Detta kan ställas mot vikten av att utveckla näringar som bygger på andra kompetenser, traditioner och lokala möjligheter. Exempelvis har naturturismen och ekoturismen fått ett kraftigt uppsving under corona-epidemin. Fisketurismen är en intressant och lönsam del av turismen, som tillsammans med övriga turistaktiviteter involverar boende, restaurangbesök, butiker, guider och liknande. Dessa näringar bygger på att man inte förstör de naturliga grundförutsättningarna vilket stora vindkraftsetableringar ibland gör. De är dessutom långsikt hållbara när det gäller sysselsättning och att vinsterna i större utsträckning investeras lokalt.

Biologisk mångfald

Även den biologiska mångfalden är något som borde viktas tyngre i tillståndsprocesserna. Det räcker att ta del av den rödlista som finns i Sverige för att inse att vi i Sverige inte är förskonade mot detta fenomen. Förändringarna i mark och vattenanvändning står här ut som ett centralt hot mot vår egen överlevnad som art.

Vi vet också att utan en naturmiljö som kan härbärgera en rad olika egenskaper, så kallade ekosystemtjänster, sågar vi av en överlevnadsgren vi alla sitter på. Exempel är cirkulation av näringsämnen, vatten- och luftrening, fotosyntes, pollinering, syreproduktion, fröspridning, naturliga skadedjursbekämpare, skydd mot skadlig kosmisk strålning, mikroorganismers reningsfunktion, nybildning av jord, reglering av atmosfärens kemiska sammansättning via organismerna i biosfären, mediciner, nedbrytning av avfall, stabilt klimat samt reduktion av olika typer av habitat.

Kan vi nå hållbarhet?

Denna uppräkning av andra aspekter, vid sidan av de som vindkraftslobbyn vill prioritera, kan göras betydligt längre. Med tanke på att vi i Sverige vill säkra vår inhemska energiförsörjning, som visat sig vara svåradministrerad med el- och effektbrist lite varstans inom landet, är argumentet att vi bör satsa på att exportera fossilfri el för export också något som är svårsmält.

Elhandel mellan grannländer har en viktig roll men nu ser vi stora elbehov växa fram i vårt land, som datahallar, elektrifierade vägar, elbilar, nya bostadsområden samt övriga industriers ökade elbehov. Vindkraftslobbyns förslag, som utgår från Energimyndighetens och Naturvårdsverkets planer, att öka vindkraftsproduktionen från 20 Twh 2019 till 100 Twh 2040 är lika mycket ett hot som en möjlighet.

Vi behöver mer fossilfri energi men det måste ske i samklang med en större helhetsanalys än den vi har idag. Jag skulle vilja sammanfatta detta på så vis att exploatering utan gränser inte kommer att föra oss till ett långsiktigt hållbart samhälle. Och förlorare på kort sikt är som vanligt landsbygdsbefolkningen! På lång sikt är vi alla förlorare!

Ulf Svensson är redaktör på Rikare Liv – Civilisation.