 |
| |
När
man krossar alunskiffer frigörs tungmetaller och
radioaktiva ämnen som allvarligt hotar grund- och
ytvatten.
|
Foto:
RLC
|
Naturskyddsföreningen
Alunskiffer
nästa
Sätt
gränser för exploatering
Nu
riktas omvärldens ögon mot de alunskiffrar som utgör berggrund i
stora delar av Sverige. Det behövs ett nationellt uppvaknande och
en lagstiftning som sätter rimliga gränser för exploatörernas
framfart, skriver Carl Piper och Mikael Karlsson. Prospekteringsföretag
från hela världen vill få till stånd storskalig utvinning av
bland annat uran och fossilgas ur Sveriges alunskiffer.
Carl Piper/Mikael Karlsson: |2014-02-18|
Stora dagbrott riskerar att
ödelägga bördiga områden för överskådlig tid och grundvatten
kan förorenas av tungmetaller och radioaktiva ämnen. Ett upprop
med 26 kommuner kräver därför ett kommunalt veto mot
prospektering i alunskiffer, andra vill ha ett förbud. En ny enkät
visar att två av tre svarande riksdagsledamöter från berörda
län stöder något av dessa krav. Regeringens svar är en
lagrådsremiss som bara innehåller kosmetiska åtgärder.
Storskalig
utvinning av fossil skiffergas har på bara något år ritat om den
energipolitiska världskartan. EU:s politiker debatterar frågan,
delvis frestade av de fossila rikedomarna, delvis skrämda av den
klimat- och miljöförstöring som följer i verksamhetens spår.
I
den svenska mineral- och energipolitiska debatten är frågan
alltjämt i sin linda. Samtidigt riktas omvärldens ögon mot de
alunskiffrar som utgör berggrund i stora delar av Skåne, Västra
Götaland, Östergötland, Örebro län, Jämtland, Västerbotten
samt på Öland och Gotland. Här finns i dag ett drygt hundratal
beviljade undersökningstillstånd, från Mörbylånga i söder till
Dorotea i norr. Störst är intresset för fossil skiffergas och
uran.
I
december ansökte prospekteringsföretaget Big Rock
Exploration om tillstånd att få undersöka gas- och
oljefyndigheter i alunskiffer nära Falköping, kanadensiska
Continental Precious Minerals har sedan tidigare mutat in andra
stora områden i Västergötland. 2013 köptes Svenska
Skifferoljeaktiebolaget av kanadensiska URU Metals som vill utvinna
olja och uran i ur alunskiffrarna i Närke. Continental Precious
Minerals och australiensiska Aura Energy driver sedan många år
kampanj för två mycket storskaliga projekt som syftar till
utvinning av bland annat uran ur alunskiffer strax intill Storsjön
i södra Jämtland. För att nämna några exempel.
Hittills
har 26 kommuner i de åtta berörda länen ställt sig bakom ett
upprop för ett kommunalt veto mot all prospektering som syftar till
mineral- eller gasutvinning ur alunskiffer. Kommunernas erfarenhet
är att redan prospekteringen, och de hot om storskalig utvinning
som denna aktualiserar, drabbar utveckling och framåtanda i de
bygder som berörs.
När
man krossar alunskiffer frigörs tungmetaller och
radioaktiva ämnen som allvarligt hotar grund- och ytvatten.
Samtidigt blir värdefull jordbruksmark obrukbar, i en tid när
bördig jord redan försvinner vid stadsutglesning. Det drabbar
livsmedelsförsörjningen. Att frukten av brytningen dessutom går
rakt in i ohållbara energisystem gör problemen ännu värre.
Sveriges
erfarenheter av brytning i alunskiffer under 1900-talet avskräcker,
men inte heller moderna metoder fungerar. I den bara några år
gamla finska Talvivaaragruvan sker utvinning med samma metoder som
bolagen vill använda i Sverige. Trots tillgång till all modern
teknologi och kunskap har denna verksamhet orsakat vad som
beskrivits som den värsta miljökatastrofen i landets historia.
Regeringen
har hittills inte gett några officiella kommentarer
i frågan, mer än att i allmänna ordalag hävda att Sverige har
”världens strängaste miljölagstiftning” och att utvinning på
hemmaplan är att föredra framför att det sker i länder med
lägre miljökrav.
Sveriges
minerallagstiftning är i en internationell jämförelse extremt
exploateringsvänlig. Gruvbolagen betalar en halv promille av
utvunnet värde i avgift till staten. Avgiften till markägaren är
1,5 promille. Miljöbalken föreskriver att företagen ska fondera
pengar för efterbehandling av gruvområdet. Länsstyrelsen i
Västerbotten, som har granskat hanteringen av fem nedlagda gruvor,
visar dock i en rapport att företagen ofta underskattar riskerna
och avsätter för små resurser för efterbehandling.
Vi
riktade en enkät till riksdagsledamöterna i de berörda åtta
länen och frågade i vilken omfattning de instämmer i att
principen ”förorenaren betalar” kännetecknar svensk
gruvpolitik i dag. Av drygt 150 tillfrågade svarade drygt 50
riksdagsledamöter, företrädare för samtliga riksdagspartier och
alla berörda län förutom Gotland. Drygt en tredjedel (17
ledamöter) instämde helt i påståendet, varav nio var moderater,
sju centerpartister och en kristdemokrat. Denna uppfattning står i
bjärt kontrast till faktiska erfarenheter, exempelvis slutsatserna
i rapporten från länsstyrelsen i Västerbotten.
En
utredning som tillsattes för tre år sedan har nu i dagarna
resulterat i lagrådsremissen ”Bättre information och tydligare
ansvar vid mineralprospektering”, tyvärr med förslag av närmast
kosmetisk art. Tre moderata riksdagsledamöter som besvarat enkäten
hänvisar ändå till denna, och räknar med att ”alunskiffer
kommer att fredas”, vilket är en missuppfattning. Enligt
lagrådsremissen ska man inte längre kunna få
undersökningstillstånd för alunskiffer, en lagteknisk justering
utan större konsekvenser. Tillstånd för att leta olja, gas, uran
eller andra metaller i alunskiffer kan beviljas som tidigare.
Riksdagen
måste gå längre. Tillståndsgivningen bör
flyttas från minerallagen till miljöbalken. Då skärps
miljökraven och företagen slipper dubbelprövning. Samtidigt
behöver såväl obrutna fjällområden och nationalälvar som
lokalbefolkning, rennäring och markägare få ett bättre skydd mot
gruvdrift. Uran och fossil gas bör varken få prospekteras eller
utvinnas.
Det
behövs ett nationellt uppvaknande och en lagstiftning som sätter
rimliga gränser för exploatörernas framfart. Kortsiktiga
vinstintressen och arbetstillfällen i några år får inte gå
före klimathänsyn, långsiktig livsmedelsförsörjning och
kommande generationers rätt till en giftfri miljö.
Carl
Piper, jordbrukare och
initiativtagare till kommunuppropet för
ett kommunalt veto mot prospektering i alunskiffer
Mikael
Karlsson, ordförande
Naturskyddsföreningen
|
