|
Foto:
RLC
Intervjuundersökningar
Klyfta
mellan kyrkan och folket?
Svenska
kyrkan gör anspråk på att vilja möta människor i samtal kring
livsfrågor, deras sökande, deras tvivel och deras existentiella
och andliga funderingar. Detta sker bland annat genom foldrar, böcker
och annonskampanjer. De
flesta människor är engagerade i dylika frågor.
Elisabeth Arborelius: |2010–04–12| Tre
intervjuundersökningar med ”vanliga människor” i församlingar
i Stockholm under åren 2002-2006 har visat att de vanligaste
funderingarna om livet hos bortemot två tredjedelar av de
intervjuade handlade om existentiella, andliga och religiösa
frågor1-3.
I flera nationella undersökningar4-5 har man visat att hälften
till två tredjedelar av de tillfrågade hade upplevt en närvaro
eller kraft – Gud eller något liknande – bortom den vardagliga
verkligheten.
Finns
det en klyfta mellan kyrkan och folket?
Trots
att många människor funderar över livsfrågor och tror på en
ande eller kraft av något slag, vare sig de kallar den Gud eller något
annat, och trots att kyrkan gör anspråk på att vilja lyssna på människor
och deras livsfrågor – så efterfrågar människor i allt mindre
utsträckning de tjänster som erbjuds av kyrkan, särskilt vad beträffar
gudstjänster och förrättningar6. Vid dop, konfirmation, vigslar
och begravningar måste det ligga nära till hands att livsfrågor
aktualiseras. Finns det en klyfta mellan människors erfarenheter
och förväntningar på kyrkan och de erfarenheter och synsätt som
kyrkans företrädare har?
Avhandlingens
syfte är att beskriva och jämföra församlingsbors och prästers
1) existentiella, andliga och religiösa upplevelser och
2) förväntningar
och föreställningar kring kyrkan och kyrkans verksamhet och att
3)
i teologiska termer reflektera över dessa upplevelser och föreställningar.
Intervjupersoner
Ett
slumpmässigt stratifierat urval gjordes avseende församlingsbor
och präster i 24 församlingar i Stockholms stift, både
innerstads-, förorts- och landsortsförsamlingar. De utvalda fick
ett brev om undersökningen och kontaktades därefter om de var
intresserade av att delta i en intervju med 29 frågor, Sammanlagt
intervjuades 24 församlingsbor och 24 präster; män och kvinnor i
åldrarna 25-65 år. De församlingsbor som intervjuades visade sig
utbildningsmässigt vara genomsnittliga för befolkningen i
Stockholms län.
Intervjufrågor
Exempel
på frågor om livsupplevelser och livsåskådning
9.
Vad har du för funderingar om livet i stort?
11.
Har du varit med om någon/några upplevelser, när det känts som
om din värld ramlat ihop? Kan du berätta om det?
14.
Hur tänker du kring döden?
15.
Har du någonsin varit medveten om eller påverkad av en närvaro
eller kraft, vare sig du kallar den Gud eller inte, som är
annorlunda än din vanliga vardag?
Exempel
på frågor om religiositet och föreställningar
om kyrkan
22.
Har du kontakt med kyrkan, på vilket sätt i så fall?
23.
Hur ser du på kyrkan och kyrkans verksamhet?
24.
Skulle du kunna beskriva en präst, som du tycker att en verkligt
riktig präst skulle vara!
29.
Många människor, sådär 2/3, funderar – av och till – över frågor
kring livet, döden, kärleken, lidande, om det finns något mer i
tillvaron. Men få människor har kontakt med kyrkan och kyrkans
verksamhet. Hur ser du på det? Varför är det så?
Bearbetning
av intervjuerna
Såväl
kvantitativa som kvalitativa metoder har använts vid bearbetningen.
En utomstående bedömare har gått igenom samtliga skattningar som
gjorts av författaren. Denne hade en avvikande uppfattning i 15 av
de sammanlagt 661 utsagorna vilket innebär att samstämmigheten
mellan bedömarna var hög.
Existentiella,
andliga och religiösa upplevelser
Såväl
församlingsbor som präster berättade om åtskilliga upplevelser
av stark glädje/förtvivlan och om existentiella och andliga/religiösa
upplevelser. Det gick inte att klargöra om det fanns någon
skillnad mellan grupperna avseende andliga/religiösa upplevelser. Däremot
fanns det många exempel på att upplevelser tolkats på olika sätt,
såtillvida att prästerna ofta beskrev upplevelser med
konfessionella inslag. Ett exempel är känslan av det förunderliga
i vardagen: att man lever och andas, att man är frisk och har
familj, som beskrivs i konfessionella termer av Kristoffer, som är
präst, medan Julia, som är barnsköterska, beskriver en liknande
upplevelse som stark glädje.
Lever
och andas i det hela tiden, vi lever och rör oss i Gud - det är så
jag ser det och så jag upplever det (Kristoffer 36 år, präst)
Ibland
bara tänkt när det är en härlig vårdag, cyklat hem, man är
frisk, har familj, bara glad att man har det man har, inget
speciellt som utlöst det, bara en känsla (Julia 30 år barnsjuksköterska)
Om
Julia hade varit präst hade hon kanske beskrivit samma upplevelse i
andliga/religiösa termer med konfessionella inslag.
En
skillnad mellan grupperna var dock att präster berättade om avsevärt
fler andliga/religiösa upplevelser med konfessionella inslag, t ex
bönesvar, närvaro av Gud m m.
Föreställningar
om religiositet, kyrkan och kyrkans verksamhet
De
intervjuade församlingsborna hade sinsemellan likartade åsikter
och menade att det går att beskriva en person som religiös,
troende, kristen på många olika sätt, dvs de gav uttryck för en
bred syn på religiositet:
Tror
att det nånstans finns nåt som man inte kan sätta ord på;
stillheten, hav, tystnad, nåt nånstans, nåt som är lite bortanför
vardagen (Berit 63 år, byrådirektör).
Församlingsborna
uppfattade gudstjänster som stela och svårtillgängliga:
“Jag
nyttjar väl inte kyrkan så himla mycket, men kan bli lite trött,
lite stelt, lite domedagsställning” (Mårten 53 år, officer)
De
önskade att en präst skulle vara på samma nivå som man själv
och inte sätta sig över människor:
“En
del har från uppväxten att dom är närmast Gud - dom är luft för
mig” (Katrin 37 år, speciallärare).
Församlingsbornas
åsikter grundade sig huvudsakligen på egna erfarenheter. Prästerna
visade sig till skillnad mot församlingsborna vara en heterogen
grupp. Utifrån svaren på frågorna kunde de placeras på ett
kontinuum med ytterlighetspositionerna mottagarorientering och sändarorientering.
Mottagarorienterade präster kännetecknades av att de ansåg att
kyrkans främsta uppgift var att samtala med församlingsbor och
acceptera och bejaka människors erfarenheter. De menade att en präst
bör vara en människa på samma nivå som församlingsborna och de
var allmänt positiva till folkkyrkan med dess bredd av
uppfattningar och tolkningar.
Sändarorienterade präster utmärktes
av sin kritik mot folkkyrkan med dess karaktär av folkrörelse. De
menade att kyrkans uppgift är att hålla fast vid trosbekännelsen
och att prästens uppgift är att tydligt föra fram det kristna
budskapet.
Prästerna
hade sammanlagt 51 % sändarinriktade utsagor och 49%
mottagarinriktade utsagor. Motsvarande siffror för församlingsborna
var 5% sändarinriktade utsagor och 95% mottagarinriktade utsagor.
Det är således en klar skillnad i föreställningarna om
religiositet och kyrka mellan församlingsbor och präster.
Reflektioner
över teologiska perspektiv
Kärnan
i kristendomen är att Gud har uppenbarat sig genom Jesus Kristus.
En skiljelinje i kristendomen är synen på uppenbarelsen, huruvida
människor i allmänhet själva har, alternativt inte själva har,
tillgång till denna.
Det
ligger nära till hands att tolka ytterlighetspositionen i en sändarorientering
som att kyrkans präster uppfattar att de har en kunskap som människor
i allmänhet inte har tillgång till. Detta bekräftas bland annat
av utsagor från sändarorienterade präster att människor borde
upptäcka kyrkan och ta kyrkan på allvar samt att man kan ifrågasätta
människor och deras tro. Prästerna uppfattar sig ha ett väsentligt
budskap och ser det därför som sin främsta uppgift att föra ut
detta till människor.
Summariskt kan man uttrycka det som att
kyrkan förvaltar en uppenbarelse som folk inte av sig själva förstår.
En sådan inriktning medför ett sanningsanspråk och ett tolkningsföreträde
som skiljer präster som utbildade teologer från människor i allmänhet.
Mottagarorientering
innebär att man är inställd på att möta människor på en jämbördig
nivå, i en dialog, i deras vardag, deras livsfrågor, existentiella
funderingar och andliga erfarenheter.
En sådan ytterlighetsposition
förefaller handla om att man menar sig sitta inne med en kunskap,
en erfarenhet som människor i allmänhet själva har tillgång till
– även om man som präst och därmed utbildad teolog har haft mer
tid att ägna åt sådana erfarenheter och därmed är mer insatt i
dylika frågor. Varje människa har såväl en möjlighet som en rättighet
att själv upptäcka de sätt på vilket, det man kallar, Gud
uppenbarar sig. Ingen människa har större tolkningsföreträde än
någon annan.
En
annan viktig skillnad är religionsbegreppet: de sändarorienterade
prästerna förefaller ha en avgränsad definition på kristen tro
utifrån kyrkans trosbekännelse, de mottagarorienterade prästerna
menar att kristen tro kan uttryckas på många olika sätt.
Slutkommentar
Om
bortemot hälften av kyrkans präster har en inriktning som församlingsbor
inte är intresserade av och inte frågar efter kan detta vara ett
problem för kyrkan, av främst teologisk natur. Utvecklingen går
generellt åt ett mindre traditionellt tänkande hos allmänheten,
vilket innebär att på sikt kommer troligtvis graden av
mottagarorientering att öka hos församlingsbor. Resultaten kan
också innebära ett ekonomiskt problem. Om människor i allt mindre
utsträckning efterfrågar kyrkans tjänster kan det på sikt påverka
det ekonomiska underläget och därmed kyrkans verksamhet.
Elisabeth
Arborelius är präst och docent i psykologi
Noter
1.
Arborelius E. Vilka livsfrågor berör människor - och kan kyrkan möta
dessa? Intervjuer med nyinflyttade i Hammarby Sjöstad. Uppsala:
Teologiska Institutionen, Uppsala Universitet; 2002.
2.
Arborelius E. Människor på vandring ... ut och in i Katarina och
Sofia! Vilka livsfrågor och existentiella frågor berör människor
som nyligen tagit ställning till medlemskap i Svenska kyrkan?
Intervjuer med personer boende i två innerstadsförsamlingar i
Stockholm. Magisteruppsats, teologiska institutionen; Uppsala
universitet 2003.
3.
Arborelius E. Vad förväntar sig församlingsborna av sin församling?
Sundbyberg: Sundbybergs församling; 2006.
4.
Bromander J. Enköpingsstudien: en religionssociologisk analys. In:
Ahlstrand K, Gunner G, editors. Guds närmaste stad? En studie om
religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av
2000-talet. Stockholm: Verbum; 2008.
5.
Gustafsson G, Pettersson T. Folkkyrkor och religiös pluralism - den
nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum; 2000.
6.
Präst- och diakonmöte i Stockholms stift. Att bygga från grunden.
Svenska kyrkan. Stockholm: 2005
En
mer omfattande sammanfattning av avhandlingen kommer under våren
att publiceras i Journal of Empirical Theology.
Avhandlingen
i sin helhet
http://libris.kb.se/bib/11331467
|
