Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

SOL, VIND OCH HAV 

Elbilar och batterier 

Olja och ökad elektricitet 

Elektricitet framställs till stor del av olja, kol och atomkraft. Och det påverkar livet på Jorden i en omfattning som bland annat förstör Jordens klimatsystem.

Paul Lindberg: |2021-04-19| Ökad elproduktion framställs till största delen av sämsta faktorer som olja, kol och atomkraft. Visserligen är de naturliga alternativen ersättningen för den bästa framställningen av elektricitet på språngmarsch. Ökningen av elenergi med sol, vind och hav ökar i hela världen. Elproduktionen ökar alarmerande därför att den ökningen mestadels sker med olja, kol och atomkraft. Och bakom den produktionen finns konklusionen över det traditionella ägandet över världens största finansmagnatiska inflytande.

Det globala kapitalägandets dominans i sig är alltså ett stort hinder för omställningen av energiproduktionen i världen. Sol, vind och hav som energialternativ ökar språngartat, men som hindras på grund av makten som hindrar den behövliga och överhängande utvecklingen. Finansmagnaterna står i vägen för de miljöbehov som hela världen är i ett akut behov av.

Elbilar och batterier

Elbilar blev ersättningen för bensinbilar på grund av att petroleumtillgången minskar. Det i sin tur kan ha varit ett falsifikat för att kunna öka priserna och minska oljeproduktionen och på så sätt förlänga inkomsterna av handeln med oljeproduktionen. I vilket fall så ökade elbilsproduktionen med utvinningen av batteridrivning och utvinning av litium och en mängd av giftiga och sällsynta jordartsmetaller som nu används i elbilsfabrikationen. Det är dagens masslinje som ökar i omfattning och sprider giftet.

Både elbilens motor och batteri innehåller en mängd speciella och giftiga jordartsmetaller som exempelvis neodym, dysprosium och lantan, men också andra giftiga metaller som bor, kobolt, nickel och andra tungmetaller. Giftet litium har gett namn åt litiumbatteriet.

Dessa material är i vissa sammanhang till stor nytta för mänskligheten. Medan det i andra sammanhang kan vara direkt skadligt – som exempelvis litiumbatteri. Elbilsbatterierna innehåller omkring 10 kilogram litium.

Gifterna oroar forskarna

Forskningen i världen oroas över denna globala spridning av gifter. Länder som innehar de här metallerna ökar brytningen för de lönsamma inkomsterna men som innebär stora miljökonsekvenser. Det handlar om negativ påverkan av många olika slag som exempelvis kalcinering av växtligheten, eller mängder av miljöfarligt slam.

Litium finns i vissa länder i Sydamerika, Australien och Kina. Materialet är farligt att handskas med och utsätter djur, människor och naturen för oerhörda risker.

Forskningen varnar för att ersättningen av oljeanvändningen, som resulterade till den globala uppvärmningen, kan istället bli ett nytt beroende av litium och andra giftiga metaller som istället för uppvärmning förgiftar livet på planeten. Det handlar om den ofantliga mängden som utgör fördärvet – masslinjen.

Forskning om mängden litiumreserver på vår planet uppskattas till att kunna producera 4 miljarder elbilsbatterier. Det skulle räcka en tid framåt, eller tillräckligt långt för att förgifta planeten. På något sätt tycks en del av mänsklighetens strävanden likna att ta kol på det hela.

Säkrare gemenskap

Litiumbatterier innehåller miljöfarliga ämnen, som kobolt med flera, och därför borde litiumbatterier inte få handla  som förbrukningsvara utan istället kunna återvinnas. I både Kina och Sydkorea återvinns batterier och kan därmed minska koldioxidutsläppen under tillverkningen av batterier. Det gäller att återanvända alla metaller för att säkra kommande behov. Återvinning måste bli lönsammare inom de flesta sektorer än nytillverkningen, för miljövinstens skull. Men återvinningen är en mindre åtgärd för att hindra miljöförstöringen, det nya och stora hotet gäller de farliga och giftiga metallerna som sprids över hela världen.

Återvinning har sina fördelar i vissa sammanhang men kan vara problem i andra sammanhang av olika skäl. Exempelvis gäller det litiumbatteriernas tillverkningsprocesser i ständiga förändringar som omöjliggör återframställning. Men det kan utvecklas och möjliggöras av nödvändiga skäl. En mängd metaller återvinns för ny framställning. Återvinning är många gånger en dyr process, men som utvecklas mer och kan motiveras att bli lönsammare genom exempelvis ny teknik. Litium är för närvarande billigast att återanvända. Litium är däremot en farligare metall. Det har skett en hel del el-kemiska bränder som fått el-bilar att helt brinna upp.

CIVILISATION

Människan kan själv

Demografin ger oss som mest 10 miljarder människor, därefter minskar mänskligheten. Vad innebär det?

Paul Lindberg

Att leva flott har ett stort sug hos människans drivkraft. Drivkraften handhas genom egots drömvärld. Aldrig någonsin har så många människor haft en sådan hög materiell standard. Det gäller inte alla, men fler än någonsin. Att ha det bra är ett humanistiskt mål. Att överglänsa målet är inte nödvändigt. Att krossa miljön för rätten att göra som man vill är fientlighet till livet.

Mammons tidevarv är tiden vi lever under. Profitsuget har slagit alla tidigare rekord. Mängden miljardärer har också slagit tidernas rekord. Och en större del av mänskligheten har i sin helhet fått det materiellt bättre. Ja så mycket bättre att planeten Jorden tappar andan.

Kunskapen om vetandet

Att tro att man vet är vanligt, men ofta en skimär. Att veta att man tror är visdom. Vetenskapens sökande resulterar till vetande. I dag säger vetenskapen att planeten Jorden packar ihop fortare än tidigare utvärderingar. Och med det menas att det handlar om en viss mening av kris, eller rent av en oerhörd tragedi.

Bilism är skojigt för både bilister och bilfabrikörer, men utgör det stora hotet mot livet på Jorden. Eftersom problemet är så gigantiskt, så är förnekelsen av gigantism stor – framförallt av bilisterna och bilfabrikörerna.

Vetande om åtgärder:

Energiåtgärder genom sol, vind och hav; snabbare avstängning av olja, kol och atomkraft; ökad transport med järnväg för minskning av långtradare på motorvägarna; minskning av bilismen i städer och effektivare  kollektivtrafik i hela landet; minskad världshandel och ökad närproduktion i möjligaste mån.

Listan kan göras betydligt längre. Det handlar om att rädda klimatet i första hand. Näringslivet har till stor del anpassat sig för dessa behov och visar också kapacitet och vilja för den nödvändiga svängomen i den industriella världen. Och behovet gäller just nu.

Bilism, flyg och närliggande problematörer får ta sitt ansvar och tänka om, och då gäller det att inte krampaktigt tvinga sig fast i det som skapar multiinkomsterna i klimatförstörelsens tidevarv.

En sak är i alla fall säker:  bilismen, flyg och den enorma världshandeln är ett kolossalt problem för den övriga industrivärlden och för mänskligheten i stort.