IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Sökandet efter framtidssamhället som någonting gott har alltid varit aktuellt.

Foto: RLC

Ekonomins grunder

Ekonomins plats

Och platsens ekonomi

Lars Ingelstams bok, ”Ekonomi på plats”, är en välgörande bok om konkret ekonomi, utgiven 2006. Som han själv skriver i inledningen är tidsperspektivet några decennier både bakåt och framåt i tiden vilket är befriande i en tid när nästa ränteändring upplevs som en potentiell stupstock för högbelånade storstadsbor. Det som är spännande med denna skrift är också att den är jordnära, konkret och omstörtande. Den har dessutom blivit högaktuell genom diskussionen om sänkt arbetstid som framförallt miljöpartisterna internt strider om för närvarande.  


  Ulf Svensson: |2012-01-13| Lars Ingelstam tillhör den i skaran av samhällsvetare som varit med i hetluften sedan 1960-talet, som innehaft en rad centrala positioner och som således har ett genomarbetat perspektiv på det han skriver om. Han har dessutom författat en rad böcker inom samma genre från 1980-talet och framåt. Tonen i skriften är den typiske forskarens – eftertänksam, öppen, perspektivrik och grundlig – vilket skiljer honom och andra samhällsvetare från många politiker, debattörer och företagare. De har ofta funnit sanningen, som man marknadsför med mördande reklam, med hjälp av okritiska medier och oftast med alldeles för stora ekonomiska resurser.          

Utgångspunkter

Bokens titel, ”Ekonomi på plats”, är vald med omsorg. Hela hans projekt är en undersökning av vad ekonomi är och på den vägen diskutera hur en klokare hållning till ekonomi och ekonomisk politik skulle kunna se ut. Han citerar förre statsministern Ingvar Carlsson som i sin regeringsförklaring 1989 fastslår att:

”Med denna regeringsförklaring fastläggs att uppgiften att föra en ansvarsfull ekonomisk politik överordnas andra politiska krav.”

Att vi med detta synsätt som ledstjärna blir slavar under marknadens krav har inte minst den senaste tidens ekonomiska utveckling visat. Att när människors grundläggande behov grovt åsidosätts kan det få helt förödande politiska konsekvenser vilket två världskrig under förra seklet klart visat. 

Ingelstam lyfter upp andra aspekter på ekonomi där konkret nytta och glädje lyfts fram före mer abstrakta begrepp som ”tillväxt” och ”konsumtionsutrymme” som han starkt polemiserar mot. Han diskuterar sambanden ekonomisk nivå, välfärd, lycka och behovstrappan, enligt Abraham Maslows teorier. 

Ingelstams ståndpunkt verkar klar – ekonomisk utveckling ska vara till gagn för människors liv i en konkret vardag, inte vara ett spelfält för spekulanter. Två områden, omsorg och skola, visar kanske tydligast just nu kvintessensen i hans resonemang, nämligen vad som händer när privat kapital tar hand om livskvalitet för äldre och undervisning för yngre. Carema Care, eller olika typer av kunskapsskolor visar sig ofta vara just det motsatta, ingen livskvalitet utan vanvård och ingen kunskap utan betygsinflation. 

Kanske kan Ingvar Kamprads donation till Linnéuniversitetet ses i ljuset av Sveriges värsta omsorgsskandal i modern tid med Carema Care, där bland annat Ingvar Kamprad investerat 700 miljoner kronor enligt en uppgift i Aftonbladet. Det är kanske är därför som den första punkten i stiftelsen inriktning är att stödja forskning ”för förbättrad livskvalitet för äldre”.  

All ekonomi är lokal

Efter att ha gått igenom argument för att ekonomin måste underordnas andra värden i liv och samhälle tar sig Ingelstam an uppgiften att beskriva denna process där han i två nyckelmeningar säger följande: 

”Att ekonomiska värden och värderingar skulle upphöjas till mål i sig framstår som både okultiverat och oförnuftigt. Men just därför utmanar oss den ekonomiska verksamheten i samhället till goda problemlösningar, skarp eftertanke, social ingenjörskonst och stimulerande forskning.”

Jag skulle här vilja citera ett arbete från Norrköpings kommun från 1985 apropå samhällsplanering:

”Det är klart att fabriker, bostadsområden, trafiksystem, affärer osv formats av praktiska, ekonomiska motiv. Men de har använts för att tillfredsställa mänskliga, kulturella och sociala behov. Kan man tänka sig att de behoven också styr planeringen?”

Ja, kan man tänka sig att de mänskliga, kulturella, och sociala behoven också styr den ekonomiska politiken? När vinstintressena styr verkar tyvärr människors behov komma i andra hand. Men det finns en väg ur detta dilemma enligt Ingelstam och denna väg är dels den om problemlösningsförmåga, skarp eftertanke, social ingenjörskonst och stimulerande forskning. Det var tidigare socialdemokratins paradgren – dels att ta tag i begreppet lokal ekonomi och dess bestämningar och särskilda möjligheter, där ”strävan till förnyelse och välfärdsproduktion till samhällets förbättring” apostroferas av Ingelstam.

Funderingar

Den bok som Lars Ingelstam har skrivit går i klinch med både de begrepp som vi använder, när vi talar och tänker om ekonomi, och de föreställningar vi har om rätt och fel i denna sfär, som framförallt avhandlas i politiken och i media. Genom att behandla ämnet ekonomi brett blir i Ingelstams framställning både till en fördel och till en nackdel. Fördelen är bland annat att man får en bred överblick över allt som sker, men som också är problematiskt eftersom framställningen blir svår att greppa. Han gör därför inledningsvis också en del val, avgränsningar och problematiseringar när resonemanget kring ekonomi knyts till arbete, historiska perspektiv, värderingar samt den lokala aspekten. På detta sätt blir boken mera intressant och inte så tidsbunden. Man får helt enkelt tänka själv!

Jag har läst många liknande beskrivningar av samhället och olika fortsatta färdriktningar för samhället som ter sig ganska så lockande. Men jag kan dock konstatera att dessa röster, ofta oerhört kunniga, ofta får dåligt genomslag i den allmänna debatten. I alla fall i dag tillskillnad från på 1970-talet då framtidssamhället var något gott, något att längta till och något att eftersträva. 

Lars Ingelstam var dessutom en av dem som starkt bidrog med denna typ av lockande välfärdsbeskrivningar. I dag är framtiden inte längre så lockande och efter att ha läst en intervju med James Hansen, chef för NASA´s Goddard Institute for Space Studies, och den strid som handlar om bygget av en ny pipeline från Kanadas oljesandfält i Alberta till den amerikanska gulfkusten (Från Florida till Texas). 

Hansen menar att om denna pipeline byggs, är det ”game over”. Orsaken är att då, befarar han, att alla fördämningar mot en utökad oljeexploatering inte går att stoppa, såsom djuphavsborrning efter olja och gas. Det gäller även exploatering av Arktis, samt inhemsk utvinning av både gas och olja i stor skala genom nya tekniska landvinningar. 

USA skulle återigen dessutom kunna bli nettoexportörer av fossil energi. Livet på jorden skulle i linje därmed bli mycket besvärligt och han hänvisar bland annat till en rapport från några fyrstjärniga amerikanska generaler och amiraler som påpekat i en rapport, finansierad av the Rockefeller Foundation, att klimatförändringarna skulle bli det största hotet mot den amerikanska nationella säkerheten. 

I sista stund har Obama-administrationen stoppat planerna på att bygga denna pipeline vilket måste ses som en viktig delseger. Frågan är om hotet därmed helt kan avskrivas eller inte, med tanke på USAs ekonomiska kris och importbehov av energi.

Framtidsscenarier

För att återgå till Ingelstams scenarier, som alla i detta perspektiv känns relativt trygga och hemvävda. Men där kan även små variationer i slutändan få avgörande skillnader på hur samhället gestaltas. Och där ser Ingelstam tre vägar som möjliga/troliga/önskvärda framtidsvägar. Sysselsättning och inkomstfördelning, välfärdstjänster och det lokala samhällets roll och betydelse varierar inom de olika scenarierna och tidshorisonten är 20 år, det vill säga inte så avlägsen framtid.

I första scenariot, den nya välfärdsstaten, ligger välfärdsproduktionen i huvudsak kvar inom den offentliga sektorn. En viss expansion och samverkan sker mot civilsamhället. Och det är också här som fler personer och timmar tillkommer för välfärdsproduktionen. En viss arbetstidsförkortning ingår i detta scenario vilket innebär att fler personer kan anställas. Ett sympatiskt scenario som säkerligen har stort stöd i samhället efter alla vårdskandaler. 

I det andra scenariot, företagande med socialt förtecken, är det ”kapitalism med ett humant ansikte” (Johan Galtung) som är ledstjärnan. Här är både utförandet och finansieringen mer och mer skilt från samhället. Här är det entreprenörerna och det kommersiella som ska stå för utvecklingskraften även om de välfärdsmål, som gäller i det första scenariot fortfarande är vägledande. 

Det som sticker ut från dagens förhållanden är att antalet försäkringar som inte är obligatoriska ökar. Anställda inom kommun, stat och landsting skulle minska, men arbetstiden skulle inte minska lika mycket som i det första scenariot. 

I det tredje scenariot, civilsamhällets renässans, exploderar lösningar inom det civila samhällets organisationer, frivilliga insatser och obetalt arbete. Detta alternativ med föreningsformen som motor utesluter inte företagsformen. Men de privata aktörerna har civilsamhället som riktningsgivare och huvudmän, vilket innebär att människor inte längre behöver bli CaremaCare vårdade, eftersom denna modell öppnar för alltfler att ingå i samhällsstyrkan. 

Ingelstam tar upp exempel på verksamheter som redan i dag drivs till stor del av dessa krafter, som exempelvis skötsel av arenor, barnteater, kulturföreningar, vilka driver bibliotek med flera exempel.    

Slutord

Jag tror på de blandningar som Ingelstam beskriver i Eftertankar. En drivkraft i samhället i dag, som skulle kunna påskynda den civila modellen och expansionen, är arbetet med klimatfrågor, odling, energi och skötsel av bostadsområden. Redan i dag ägnar sig tre av fyra vuxna åt trädgårdsarbete minst en gång om året. Och stora mängder mat produceras i 2,5 miljoner villaträdgårdar och på kolonilotter. Här finns redan ett stort engagemang och många som bor i lägenheter odlar på sina balkonger, vilket ser ut att växa bra. 

Att engagera sig mera inom dessa områden skulle kunna accelerera samhällsutvecklingen i sundare banor. Det är också en utveckling som kan komma plötsligt om temperaturen höjs än mera, eller om energin sinar och blir dyrare, samt om alla råvarupriser rusar i höjden. Detta med att fundera själv utifrån Lars Ingelstams analyser är också en av bokens förtjänster. Läs den!

Lars Ingelstam

Ekonomi på plats 

(Centrum för kommunstrategiska studier CKS, Linköpings universitet, Campus Norrköping, 2007)

 

Ladda ner innehållsförteckningen 

innehall EPP.pdf

 

Boken ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet (2007). 266 sidor. Den kan köpas i bokhandeln eller beställas från CKS mail till

lenha@isak.liu.se