 |
| |
Serhii
Zabohonskyi, en skådespelare från teatern som överlevde
attacken, står utanför teaterns baksida strax efter
explosionen.
|
Foto:
Amnesty International |
AMNESTY
INTERNATIONAL
Dödlig
attack mot teatern i
Mariupol
var ett krigsbrott
Efter
en omfattande utredning har Amnesty International slagit fast att
den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade
Mariupols dramatiska teater i Ukraina under mars och dödade minst
12 människor och troligtvis många fler.
Anna
Johansson:
|2022-06-30| I en ny
rapport, "Children": The Attack on the Donetsk Regional
Academic Drama Theatre in Mariupol, Ukraine dokumenterar
organisationen hur den ryska armén av allt att döma attackerade
teatern avsiktligt den 16 mars, trots att man visste att hundratals
civila hade sökt skydd där. Detta gör attacken till ett
krigsbrott.
Amnesty
Internationals Crisis Response Team har intervjuat flera överlevare
och samlat omfattande digital bevisning, och därigenom kunnat dra
slutsatsen att attacken nästan säkert utfördes av ett ryskt
stridsflygplan som släppte två bomber om 500 kg vardera som slog
ner nära varandra och detonerade samtidigt.
–
Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av
satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit
fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska
styrkorna, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty
International. Många människor skadades och dödades i denna
skoningslösa attack. Dödsfallen var troligtvis en följd av att
ryska styrkor avsiktligt attackerade civila ukrainare.
–
Internationella brottmålsdomstolen, och alla andra med jurisdiktion
över brott utförda under denna konflikt, måste utreda attacken.
Alla ansvariga måste ställas till svars för att ha orsakat sådan
död och förödelse.
Bomberna
hade en explosiv nettovikt på 400-800 kg
Amnesty
anlitade en fysiker för att bygga en matematisk modell av
detonationen i syfte att fastställa vilken explosiv nettovikt som
skulle krävas för att åstadkomma den förstörelse som man såg
vid teatern. Slutsatsen var att bomberna hade en explosiv nettovikt
på 400-800 kg. Utifrån tillgängliga bevis om vilka flygbomber som
Ryssland har i sin arsenal bedömer Amnesty att det med stor
sannolikhet rörde sig om två bomber av samma modell på 500 kg
vardera, vilket skulle ge en total explosiv nettovikt om 440-600 kg.
Det
troligaste är att de ryska stridsflyg som utförde attacken var så
kallade multirollflygplan – såsom Su-25, Su-30 eller Su-34 –
som är baserade på ryska flygfält i närheten och ofta setts
flyga över södra Ukraina.
Amnesty
har undersökt flera alternativa teorier om vem som kunde vara
ansvarig för attacken och vilka vapen som kan ha använts. Utifrån
den information och bevisning som finns tillgänglig kom utredningen
fram till att den mest troliga förklaringen är att det handlar om
ett avsiktligt flyganfall mot ett civilt mål.
“Jag
kunde inte tro mina ögon”
Efter
Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022, när
städer och byar blev föremål för militära anfall, började
civila fly sina hem. I den belägrade staden Mariupol i
Donetsk-regionen blev teatern en fristad för civila som sökte
skydd från striderna.
Teatern,
som ligger i distriktet Tsentralnyi, var en knutpunkt för
distribution av medicin, mat och vatten, och utsedd till
samlingspunkt för människor som hoppades bli evakuerade via
humanitära korridorer. Det var uppenbart att byggnaden var ett
civilt objekt, kanske mer än någon annan plats i staden. Invånare
hade också skrivit det ryska ordet för “barn” i stora
kyrilliska bokstäver på gårdsplanen på vardera sida om
byggnaden, vilket måste varit klart synligt för ryska piloter och
satelliter.
Trots
detta träffades teatern av ryska bomber strax efter klockan 10.00
den 16 mars. Den kraftiga explosionen fick taket och stora delar av
de två bärande väggarna att kollapsa. Hundratals civila befann
sig i och runt om teatern när attacken ägde rum.
12
människor dödades under attacken
Amnesty
bedömer att åtminstone 12 människor dödades under attacken, men
troligtvis många fler, och att många därtill blev allvarligt
skadade. Det är en lägre uppskattning än tidigare, vilket är en
följd av att många människor hade lämnat teatern dagarna innan
attacken, och de flesta som var kvar befann sig i teaterns källare
och andra utrymmen som var skyddade från explosionen.
När
bomberna detonerade förstördes de inre väggarna i teatersalongen
och explosionerna trängde därefter igenom de yttre, bärande
väggarna, vilket spred bråte över marken utmed byggnadens
nordöstra och sydvästra sidor. Ytorna med bråte från explosionen
syns på satellitbilder tagna bara minuter efter attacken.
“Allt
hände framför våra ögon"
Igor
Moroz, en 50-årig arkitekt, var i närheten när teatern
träffades. Han berättade för Amnesty: “Allt hände framför
våra ögon. Vi stod 200 eller 300 meter bort [när] explosionen
inträffade… Jag kunde höra ett flygplan och ljudet av bomber som
släpps. Sen såg vi taket [på teatern] lyfta.”
Gregorij
Golovniov, en 51-årig entreprenör, berättade för Amnesty: “Jag
gick ner för gatan som leder till teatern… Jag hörde ljudet
från ett flygplan… Men vid det tillfället brydde jag mig inte om
det närmare, eftersom [plan] flyger omkring hela tiden… Jag såg
taket på byggnaden explodera… Det hoppade 20 meter och kollapsade
sedan… Sen såg jag mycket rök och rasmassor… Jag kunde inte
tro mina ögon eftersom teatern var en fristad. Det fanns två stora
‘barn’-skyltar.”
Vitaliy
Kontarov, en 48-årig lastbilschaufför, var också nära teatern
när attacken ägde rum. Han berättade för Amnesty: “Vi hörde
flygplan… Jag såg två missiler skjutas från ett av planen mot
teatern.”
Allt
förändrades på en sekund
Intervjupersonerna
försåg Amnesty med namn på totalt fyra människor som dödades:
Mykhailo Hrebenstskii, Luba Sviridova, Yelena Kuznetsova, and Igor
Chystiakov. De gav även förnamn på ytterligare tre personer som
de trodde hade dödats. Flera överlevare och andra vittnen
berättade att de sett döda kroppar som de inte kunnat identifiera,
och det är troligt att många dödsfall fortfarande inte har
rapporterats.
En
kvinna i övre tonåren hade sökt skydd i källaren med sin
pojkvän och mamma när bomberna slog ner. Hon berättade för
Amnesty: “Allt förändrades på en sekund. Allt flög upp…
Människor började skrika. Det var fullt med damm… Jag såg
människor som blödde. Vi tog våra dokument och lämnade platsen…
Andra hade inte samma tur.”
Yehven
Hrebenstskii hittade sin döda pappa, Mykhailo, inne i
konserthallen. Han berättade för Amnesty: “Det var många
skadade människor… Polisen försökte dra ut folk ur rasmassorna…
Först såg jag hans [Mykhailos] arm. Jag såg en bekant hand. Du
känner igen dina älskades händer. Hans ansikte var täckt i blod.
Hans kropp var täckt med tegelstenar… Jag ville inte att min
mamma skulle se.”
Dmytro
Symonenko var med Luba Sviridova strax före hon dog av sina skador.
Han berättade för Amnesty: “Hon var allvarligt skadad. Hon
lyckades kravla ut från rasmassorna… Hon bad oss att komma ihåg
hennes namn, eftersom hon kände att hon höll på att dö.
Många
andra intervjupersoner berättade för Amnesty att de hade sett
blodiga kroppar och lemlästade kroppsdelar, bland annat ben och
händer, i rasmassorna i den förstörda byggnaden efter attacken.
Avsiktlig
attack på civila
Den
humanitära rätten, även känd som krigets lagar, är en del av
folkrätten och styr väpnade konflikter. En central princip i den
humanitära rätten är att parter i en väpnad konflikt alltid
måste skilja på å ena sidan civila människor och civila objekt,
å andra sidan militärer och militära objekt. Militära objekt kan
attackeras, men det är olagligt att attackera civila människor och
objekt. Före en attack måste stridande parter vidta åtgärder
för att säkerställa att de är rimligt säkra på att de inte
kommer att attackera civila människor eller objekt.
Ingen
av de 28 överlevare som Amnesty intervjuade, och ingen av de andra
vittnena som befann sig omkring teatern den dagen, gav någon
information som kunde tyda på att den ukrainska militären använde
teatern som en bas för operationer eller anfall eller som
vapenlager.
Både
teaterns civila karaktär, och närvaron av flera civila, var
uppenbara under veckorna före attacken. Attackens natur – att
bomberna slog ner i byggnaden, liksom vapentypen som användes –
samt avsaknaden av ett potentiellt legitimt militärt mål i
närheten, tyder starkt på att det var teatern som var det
tilltänkta målet. Sammantaget innebär detta av allt att döma att
det rör sig om en avsiktlig attack på ett civilt mål, och därmed
ett krigsbrott.
Metodologi
Mellan
16 mars och 21 juni samlade Amnesty International in och analyserade
tillgänglig, trovärdig bevisning kopplad till attacken på
teatern. Den inkluderade 52 vittnesmål från förstahandskällor
som överlevare och vittnen till attacken och dess efterdyningar,
varav 28 personer befann sig inne i eller i närheten av teatern.
Amnesty analyserade även satellitbilder och radardata från precis
före och kort efter attacken, samt verifierat foto- och
videomaterial som tillhandahållits av överlevare och vittnen, och
två uppsättningar av ritningar av teatern.
Detta
understöddes av en utredning av Amnesty Internationals Crisis
Evidence Lab som undersökte och verifierade 46 foton och videor av
attacken som delats på sociala medier, och ytterligare 143 foton
och videor som delats privat med utredarna.
Amnestys
pågående dokumentering av kränkningar av mänskliga rättigheter
och humanitär rätt begångna under kriget i Ukraina finns
tillgänglig här.
www.amnesty.se
|
