 |
| |
Många
aktörer riktar redan nu sin uppmärksamhet mot diasporans
roll i det internationella samarbetet för att minska global
fattigdom.
|
Foto:
OmVärlden
|
FORUM
SYD/DEBATT
Diasporan
De
nya globala utvecklingsmålen
Varje
år skickar svensk-somalier i Sverige 500 miljoner kronor till sina
anhöriga i Somalia. Det är nästan dubbelt så mycket som det
svenska biståndet till landet och räcker till att försörja 100
000 familjer. Diasporan är en viktig aktör för utveckling i de länder
där den har sitt ursprung. Det skriver Mussie Ephrem, handläggare
för Afrikas horn på Forum Syd, här nedan.
Mussie
Ephrem: |2015-03-24|
Diasporan
borde ingå i de nya globala utvecklingsmålen. På vissa
platser är anhörighetsstödet kanske den enda aktör som aktivt
och kontinuerligt ger stöd. Därför borde diasporan världen över
tas i beaktande i de nya globala utvecklingsmål som i år ska ersätta
millenniemålen.
Enligt
Världsbanken skickar världens migranter hem 435 miljarder dollar
till sina anhöriga i de länder de kommer ifrån. Det innebär att
summan pengar som diasporan skickar tillbaka till sina ursprungsländer
överskrider det internationella biståndet nästan fyra gånger om.
Bara i fallet Somalia handlar det om 1,3 miljarder dollar, vilket
utgör ungefär 45 procent av landets ekonomi och försörjer fler
än 40 procent av landets befolkning.
minskad
fattigdom
De
pengar som skickas till Somalia av utlandssomalier har bidragit till
att minska fattigdomen och på så sätt till att uppnå millenniemålen.
De har använts till mat, hälsovård, bostäder, utveckling,
kompetensutveckling och sysselsättningsstöd till familjemedlemmar.
Remitteringarna visar på ett tydligt sätt att en migrant påverkar
utvecklingen positivt i sitt ursprungsland, trots att hen har
flyttat.
På
grund av globaliseringen och dagens migrationsmönster rör sig allt
fler migranter i ökad utsträckning mellan olika länder och samhällen.
Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har förändrats
och underlättat möjligheten till kontakter. Migranterna har nära
kopplingar till flera länder samtidigt. Detta medför att många
medborgare har transnationella band, vilket är en resurs både för
ursprungs- och destinationsländerna. Därför borde diasporan få
en tydligare roll i de nya globala utvecklingsmålen som i år ska
ersätta de nuvarande millenniemålen.
utvecklingen
drivs framåt
Förutom
ekonomiska resurser finns det andra komponenter som diasporan bidrar
till, som till exempel fattigdomsbekämpning via sociala
remitteringar. Det kan vara genom att överföra nyvunna kunskaper,
erfarenheter, ny teknik och nya kontakter som bidrar till att driva
utvecklingen framåt. När diasporan för en kortare eller längre
tid återvänder till sina ursprungsländer tar den med sig sina
gamla och utvidgade kompetenser och erfarenheter, vilket gagnar
utvecklingen. Många aktörer riktar redan nu sin uppmärksamhet mot
diasporans roll i det internationella samarbetet för att minska
global fattigdom.
en
viktig global partner för utveckling
Det
är av stor vikt att diasporan och migrationen erkänns och nämns
som en viktig global partner för utveckling, i linje med andra
viktiga partners. Bland annat för att migranter i en mobil värld
finns överallt, flyttar runt och bidrar socialt, ekonomiskt och
politiskt till utvecklingen i många länder. Att involvera
diasporans betydande roll i alla dessa avseenden i de framtida
globala utvecklingsmålen är en av flera förutsättningar för ett
lyckosamt utfall.
Mussie
Ephrem är statsvetare och handläggare på Forum Syd
Artikeln
är först publicerad i OmVärlden
www.omvarlden.se
|
