 |
|
Äldreboendet
är inte den solskenshistoria som ministern Maria Larsson
hävdat.
|
Foto:
PhotoDisc
|
OMVÅRDNADSMAGASINET
Dags
att ta ansvar!
Specialistsjuksköterskor
behövs!
Tv-serien
Sveriges bästa äldreboende har väckt en livlig debatt och stor
oro över allvarliga brister i vården av svårt sjuka äldre
personer. Oron delas dock inte av äldreministern Maria Larsson som
i en TV-debatt sa ”när vi frågar de gamla själva så svarar 88
procent av de som har hemtjänst att de är nöjda eller mycket nöjda
och 82 procent utav de som bor på ett boende, så många är mycket
nöjda”
Rolf Månsson: |2013-10-12|
Det hade kunnat vara ett slående argument – om det var
sant. Men äldreministern berättar inte att enkätens svarsfrekvens
på särskilda boenden endast var 54 procent och att 61 procent av
svaren lämnades av anhöriga, bekanta eller gode män. Det är
allvarligt att äldreministern låter sig nöja med tveksam
statistik istället för att diskutera kritiken med syfte att förbättra
vården.
I
samma rapport, Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre
2012, som Maria Larsson hänvisar till visas i stället på
stora kvalitetsbrister. Det var till exempel bara 60 procent av äldreboenden
som hade vidtagit några åtgärder vid risk för undernäring och
endast 16 procent som utförde smärtskattningar den sista
levnadsveckan.
Äldre personer som bor på särskilda boenden
definieras av Socialstyrelsen som de mest sjuka äldre. De har
omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av
åldrande, skada eller sjukdom. De är ofta multisjuka, har nedsatt
kognitiv förmåga och behandlas med flera olika läkemedel. Vid
akuta tillstånd är symtomen ofta ospecifika med mental påverkan.
Det är också stor risk för att de drabbas av komplikationer som
fallskador, malnutrition och trycksår.
Kommunen
ska erbjuda särskilda boendeformer för service och omvårdnad till
äldre personer som behöver särskilt stöd. På dessa boenden är
kommunerna skyldiga att erbjuda en god hälso- och sjukvård.
Eftersom sjukvårdens resurser ska användas där behoven är störst
borde det vara självklart att äldre personer som bor på särskilda
boenden ska vara högst prioriterade i hälso- och sjukvården. Men
det verkar vara tvärtom, de äldre får nöja sig med låg
kompetens.
Det
finns endast en sjuksköterska per 25 boenden på dagtid och på
helgerna är det bara en sjuksköterska per hundra boenden. Sjuksköterskan
behöver inte heller vara tillgänglig på själva boendet.
Den
låga bemanningen innebär att det är vanligt att sjuksköterskor
står ensamma med svåra beslut, speciellt under kvällar och nätter.
Trots det stora ansvaret har enbart 1,6 procent av sjuksköterskorna
en specialistutbildning inom vård av äldre.
Det
är även glest med andra legitimerade yrkesgrupper. Det finns en
arbetsterapeut per 50 boenden och en sjukgymnast per 100 boenden.
Den alltför låga bemanningen av legitimerade yrkesgrupper ställer
till problem för verksamheten. Trots att det finns ett stort behov
av att teamet gör en helhetsbedömning av personens hälsosituation
är det inte möjligt. Den låga bemanningen och avsaknaden av
specialistkompetens äventyrar vårdens kvalitet.
Det
är dags för kommunerna att ta sitt ansvar. Äldre personer på särskilda
boenden har behov av både omsorg och hälso- och sjukvård. De har
rätt till kvalificerad omvårdnad av specialistutbildade sjuksköterskor,
det är inte rätt att åldersdiskriminera äldres vårdbehov!
Rolf
Månsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Omvårdnadsmagasinet,
som utges av Svensk
sjuksköterskeförening
med 80 000 legitimerade sjuksköterskor. Nummer 05/2013
www.omvardnadsmagasinet.se
|