 |
|
Människans
resande kommer inte att upphöra, och då gäller det ett
resande i harmoni med hållbart miljötänkande. |
SNABBTÅG
OCH MILJÖ
Kina
visar järnvägen
Säkerhet,
ekonomi och miljö
Miljoner trafikanter använder dagligen snabb- eller höghastighetståg
runt om i Kina. Hastigheten på dessa tåg är från 200 upp till
300 km/t, en hastighet som hålls under hela linjesträckningen, med
undantag vid stationsuppehåll. De
första snabbtågen togs i bruk 2007, efter ett principiellt beslut
grundat på framtidens transportbehov för en hållbar framtid. Den 25
december 2012 invigdes världens längsta snabbtågslinje mellan Beijing
och Guangzhou, med en hastighet av 300 km/t och en resväg på 2 000 mil. Resan
tar cirka 8 timmar, inkluderat vissa stationsuppehåll. Samma resa med flyg tar ungefär
samma tid – inkluderat resan från city till flygplatsen.
Paul Lindberg: |2013-01-24| Höghastighetstågens
nätverk är under kraftig utbyggnad i dagens Kina. Men bakom
projekten av Kinas järnvägsutveckling och omvandlingen till banor
för höghastighetståg är även kantad av intriger och
korruptionsskandaler. Samtidigt
med avslöjandena av dessa problem kolliderade ett höghastighetståg vid
testning då många människor dog. Det visade sig också att det vid
byggnationen av de nya banorna hade inte miljöaspekterna
fullföljts enligt lag och regelverk, vilket resulterade med flera miljöincidenter. Biljettpriserna hade
också åkt i höjden i takt med
höghastigheten, vilket var olagligt. Priserna skulle anpassas till
ekonomipriser vid omläggningen för miljötänkandet.
Järnvägsministern
Liu Zhijun fick avgå på grund av alla dessa händelser. Efter
denna smäll avmattades järnvägsbygget hastigt under en del av året
2011, men som åter kom på fötter när juridiska och polisiära
krafter gjorde undersökningar om alla dessa händelser.
Tekniken
bakom dessa snabbtåg är uppköpt från en rad av världens ledande
snabbtågsföretag, som exempelvis Kawasaki Heawy Industries,
Siemens, Alstrom och Bomardier. Idag tillverkas tågen helt av
kinesiska högteknologiska företag. Det är den förbättrade kinesiska
tekniken som möjliggjort hastighet upp mot 380 km/t som kommande standard. Men någon sådan linje
finns ännu inte på plats – med undantag av snabbtåget mellan
Beijing och flygplatsen. De nuvarande snabbtågen har en standard
på 200 km/t. genomgående i hela Kina.
Höghastighetståg
och miljöansvar
Den kinesiska
pressen gjorde ett hedervärt och öppet arbete då de avslöjade
alla brister i detta gigantiska samhällsprojekt. Och frågan om vad
Kina egentligen ville med detta snabbtågsprojekt i en sådan omfattning har vi också fått svaren på. Det handlar om optimal
kapacitet, ekonomi och miljöansvar. Flyget har ingen chans att
konkurrera på dessa premisser. Dessutom kan tågen konkurrera med
den nya snabbheten som inte var möjligt för några decennium
tillbaka. Snabbtågen introducerades 2007. I Kina har utvecklingen
gått rasande snabbt, vilket beror på att Kina bearbetar alla
flaskhalsar i samhället. Det skulle annars kunna skapa allvarliga problem
om inte allt anpassas för hållbara lösningar in i
framtiden.
Mycket
talar för att Kina inte har för avsikt med någon
industriutveckling in absurdum. Det tycks mer handla om en
högteknologisk utveckling för anpassning av behov och harmoni i
samklang med människor och natur. Hur det går med den utveckling
återstår att se – men det låter bra.
FOLKETS
JÄRNVÄGAR
Kina
stod inför ett delikat dilemma kring hur den ökade persontrafiken skulle
få en realistisk lösning. Tidigare var tanken att flyget skulle bli
lösningen, eftersom flyget gick snabbare, vid den tiden, det vill
säga 80-90-talen. Man skulle slippa nya järnvägsanläggningar och
utnyttjande av mark, allt skulle bli lättare. Men enligt alla de
undersökningar som framlades stämde inte dessa antaganden. Flyget
skulle bli helt otillräckligt i den kapacitet som var nödvändigt.
Det skulle behövas så många flygplan att det visade sig helt
orealistiskt.
Det
som framkom var att alla linjesträckningar skulle byggas ut och
tillsammans med nya järnvägsbyggen skulle allt anpassas för
snabbtåg och höghastighetståg. Snabbheten är förutsättningen
för att turtätheten ska öka, och mer än fördubblas. I denna
utveckling prioriterades därför nya kvalitets- och säkerhetskrav
för att det verkligen ska bli en hållbar järnväg för hela
folket. Eftersom biljettpriserna ändrades och lades på en nivå
för att alla ska ha råd att åka, så blir påfrestningarna desto större.
Initialinvesteringarna är därför de största satsningar som
gjorts i det moderna Kina.
PLANDIRIGERAD
JÄRNVÄGSUTVECKLING
Den
kinesiska myndigheten/ministeriet för järnvägar (MOR) tog initiativet 1990
till snabbjärnvägen mellan Peking och Shanghai,
det blev en mönsterjärnväg för att visa vägen för
snabbtåg bland de kinesiska och beslutande organen. Idag
har ytterligare en rad olika järnvägsprojekt blivit färdiga och kommit i
trafik. Systemen har en så kallad världsstandard, vilket innebär
att dessa järnvägar kan användas runt om i världen med hänsyn
till olika
regelverk.
Bakom teknikutvecklingen står MOR och den kinesiska
plankommissionen Science & Technology, och de står bakom alla
de nya järnvägsprojekten, såsom DJJ1
"Blue Arrow" (2001);
"Xinshisu"
tåg baserad på svenska X2000 – tåget sändes tillbaka till
Sverige 2012. Dessa snabbtåg gäller för 200 km/t. Andra projekt
som "China Star"
och "Changbai Mountain" är två tågprojekt med
höghastigheten 300 km/t
En
stor debatt har varit om Kina skulle satsa på rälsbunden järnväg
eller så kallad maglev-teknik (magnetisk levitation). Man valde
räls därför att maglev blev alltför dyrt. Det finns numera en
mängd olika tågprojekt med ständig teknikuppdatering och
kvalitetshöjningar. 2011 påbörjades inte mindre än 70 nya
järnvägsprojekt och 15 höghastighetslinjer. Plankommissionens
arbetar med så kallade långsiktiga projekt och medellånga projekt
för hela järnvägsutvecklingen.
Av säkerhetsskäl har
man för närvarande satt en högsta tillåtna hastighet av 300 km/t
tills vidare, med undantag av linjerna Beijing–Tianjin och
Shanghai-Hangzhou som får behålla hastigheten 350 km/t.
Säkerhetsåtstramningen ökar på grund av initiala olyckor och
incidenter.
Kina
tillverkar idag själva sina höghastighetståg, och deras
serietillverkning av tåget CRH380BL,
med en standardhastighet av 486 km/t, är ämnad för kommande behov
då säkerhetsreglerna, 300 km/t kan uppgraderas.
|
