 |
| |
Regeringen
ska svara på EU-kommissionens kritik innan sommaren och under
hösten ska den nya jordbrukspolitiken godkännas.
|
Foto:
RLC |
GREENPEACE
Regeringen
får bakläxa på nya
jordbrukspolitiken
Tidigare
i veckan kom nyheten att EU kommissionen ger Sverige bakläxa för
den nya jordbrukspolitiken som klubbades igenom i december 2021.
Policyn är ett förslag på hur Sverige nationellt ska implementera
EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) för åren 2023–2027.
Den måste emellertid godkännas av kommissionen innan den kan
införas.
Sandra
Lamborn:
|2022-05-06| När
förslaget på Sveriges nya jordbrukspolitik kom mottog den hård
kritik både från småskaliga jordbrukare och miljöorganisationer,
däribland Greenpeace. Två år efter utsatt datum klubbade
lantbruksminister Sätherberg igenom förslaget. Det hon däremot
inte gjorde var att ta del av Jordbruksverkets
miljökonsekvensbeskrivning av det, vars sammantagna sammanfattning
av förslaget var mycket kritiskt.
EU
kommissionen riktar kritik mot förslaget
Nu
har alltså även EU kommissionen riktat kritik mot förslaget. Till
det ska nämnas att CAP både är kostsam (den tar upp nästan en
tredjedel av EUs totala budget) och ineffektiv. CAP har ofta och
från flera håll mottagit hård kritik för att den för en
förlegad politik som gynnar storskaliga industrier samtidigt som
den missgynna småskaligt lokal produktion. Detta och andra faktorer
inbyggda i politiken gör att CAPs politik utarmar matjordar, hotar
biologisk mångfald och släpper ut enorma mängder växthusgaser.
Europeiska miljöbyrån (EEA), har flertalet gånger pekat ut
jordbruket som ett av de största hoten mot biologisk mångfald inom
EU. Vill man ha ett tydligt exempel på detta kan man titta på
situationen i Tjeckien, där åtskilliga populationer av
jordbruksfåglar sjönk drastiskt åren efter landets implementering
av CAP.
Trots
att CAP ligger långt under vad som behövs i miljöåtgärder anser
alltså kommissionen att Sveriges jordbrukspolitik har för låga
ambitioner på området för klimat, miljö och biologisk mångfald
för att kunna implementeras som CAP.
Sverige
behöver fler åtgärder för att öka kolinlagringen i jordbruket
I
kommissionens svar till förslaget kan man bland annat läsa att
Sverige behöver fler åtgärder för att öka kolinlagringen i
jordbruket, att Sveriges arbete för att stärka biologisk mångfald
i jordbrukslandskapet måste bli mer ambitiöst och att Sverige
behöver öka ansträngningarna för att minska utsläppen från
animalieproduktionen.
Regeringen
å sin sida avvisar kritiken från kommissionen. I ett första svar
till EU har Sveriges regering avfärdat möjligheten att införa
ytterligare miljöersättningar till jordbruket. Det motiveras med
att det skulle spräcka tidsplanen för att införa den nya
jordbrukspolitiken från år 2023. Det är emellertid inte sant, då
ett flertal åtgärdet redan ligger förberedda på bordet för
regeringen att införa. Vissa av de implementeringsfärdiga
förslagen ströks aktivt av regeringen, exempelvis Jordbruksverkets
förslag om miljöersättning för att odla blommor för
pollinatörer, att ge miljöersättning för vallodling, en ökad
ersättning för naturbetesmarker och till mindre jordbruksföretag,
samt att stöd för nötkreatur bara betalas ut för djur som fått
beta, och inte till djur som fötts upp i stall. Policyfärdiga
förslag klara att implementeras saknas alltså inte. Däremot
saknas den politiska viljan.
Regeringen
ska svara på EU-kommissionens kritik innan sommaren och under
hösten ska den nya jordbrukspolitiken godkännas.
www.greenpeace.org/sweden
|
