Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

EU måste påskynda åtgärder på tre nyckelområden för att uppnå den fulla minskningspotentialen: energieffektiviseringar, elektrifiering och ökad användning av biobränslen .

Foto: SEI

SEI

Avkarboniseringen av 

tunga fordon i EU

Europeiska kommissionens klimatmålplan för 2030 går miste om de potentiella minskningar som kan uppnås med tunga fordon. Enligt en ny rapport från SEI kan utsläppen minska med 24 % mellan 2019 och 2030 i stället för de 4 % som projiceras i en väg som är anpassad till EU:s "Fit for 55". Det kan gå mycket snabbare än beräknat, visar studien.

Annika Flensburg: |2021-11-10| Vägtransportsektorn är en av de största utsläppen inom EU och tunga fordon står för 27 % av dess utsläpp. För att nå sina klimatmål och minska utsläppen med 55 % till 2030 och nå nettonoll till 2050 måste EU förändra transportsektorn. Men enligt den plan som lagts fram av EU-kommissionen förväntas majoriteten av utsläppsminskningarna för tunga fordon ske efter 2030.

Den snabbare till noll: påskynda avkolningen av tunga fordon i EU rapport analyserar aktuell status och utsikterna för avkolning av den tunga fordonssektorn i EU. Den fokuserar särskilt på utvecklingen under de kommande 10 åren och hur mycket sektorns utsläpp kan minskas genom energieffektiviseringar, elektrifiering och ökad användning av biobränsle.

"EU borde vara mer ambitiöst när det gäller utsläppsmål för tunga fordon långt före 2030", säger Maria Xylia, författare och forskare vid SEI. ”Det finns olika sätt att nå nettonoll till 2050, men takten i vilken vi når nettonoll spelar också roll. Vi har redan nycklarna i våra händer: elektrifiering, biobränslen och energieffektivisering. Dekarboniseringspolicyer bör inte bara inrikta sig på nya fordon, utan även det befintliga fordonsbeståndet för att uppnå maximal effekt."

Viktiga slutsatser:

Sektorn för tunga fordon har potential att bidra mer till utsläppsminskningar inom EU till 2030 än vad dess klimatmålplan för 2030 för närvarande föreställer sig. Klimatmålsplanen för EU 2030 går för närvarande miste om de potentiella minskningar som tunga fordon kan bidra till att uppnå.

Analysen drar slutsatsen att utsläppen från tunga fordon kan minska med 24 % till 2030 . Eftersom varje ackumulerat ton kol i atmosfären har betydelse, är åtgärder på kort sikt viktigt och takten med vilken vi når slutpunkten på nettonoll år 2050 spelar roll. EU måste dock påskynda åtgärder på tre nyckelområden för att uppnå den fulla minskningspotentialen: energieffektiviseringar, elektrifiering och ökad användning av biobränslen. Den vidtar åtgärder på alla tre områdena: ingen åtgärd räcker i sig och om ett åtgärdsområde underpresterar måste mer göras på de andra.

Mera ambitiösa mål måste sättas upp av EU

Förnyelsecyklerna för fordonslager är långa, vilket innebär att förändringar tar tid. Till exempel kommer elektrifieringen att ta ett antal år för att ge betydande effekter, även med mycket optimistiska utvecklingstrender för nyregistreringar. Elektriska tunga lastbilar fram till 2030 beräknas representera 50 % av alla nyregistreringar enligt de mål som vissa europeiska tillverkare har satt upp. Under dessa antaganden uppskattar vi att elfordon kommer att representera cirka 10 % av det totala lastbilsbeståndet år 2030 . Men för att dessa registreringsnummer ska nås realistiskt måste ytterligare politiskt stöd och mer ambitiösa mål sättas upp av EU.

Biobränsle utplacering i är en prioritet när man diskuterar kortsiktiga åtgärder med hög effekt. Avancerad tillgång till biobränsle och hållbarhet, samt stödjande politiska mekanismer, kommer att definiera ambitionsgränserna.

Läs hela rapporten: Accelerating to noll: Speeding up the decarbonization of heavy-duty vehicles in the EU . Rapporten har gjorts på uppdrag av Scania.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentar

Järnvägen kan vara en bättre lösning

Behovet av en minskad tung transportbilism är en huvudpoäng för klimaträddningen. Att rädda den tunga fordonsarmadan minskar tids- kapaciteten för klimatets räddning. 

Paul Lindberg: Avkarboniseringen av tunga lands- vägfordon tycks ta alltför lång tid i den nu pressade klimatuppvärmningen. Medan den processen pågår måste järnvägen kunna utvecklas snabbt och prioriteras för godstrafikens behov. Kapaciteten finns men behöver uppdateras.

Även om avkarboniseringen är möjligt så gäller det bara till en minskning av endast 24%, medan behoven gäller 100% – per omgående. Tiden för dessa förändringsprocesser har funnits under en lång tid tillbaka, men som helt och hållet har nonchalerats fram tills dagens tilltagande klimathot.

Det lämpligaste i nuläget är att säkerställa behoven först och främst och låta avkarboniserade bilar gå i tjänst – men med betydligt minskning än bara 24%. Och minska driften av karboniserad tung trafik inom ett kortare tidsperspektiv.

En snabb uppgradering av järnvägen är en säkrare åtgärd istället för den tunga transportarmadan på motorvägarna.