 |
| |
Människans
fria vilja handlar inte om att få göra allt man vill.
|
Foto:
Hubble / NASA
|
ETIKEN
Äpplet
och fria viljan
Människans
tillblivelse
Fri vilja är möjligheten att växa i handling för exempelvis etik.
Vilja är oumbärlig för individens tillväxt via kunskap och
erfarenhet. Ovilja kan utgöra kontentan av att vara eller inte
vara. Den möjliga vägen gäller tillblivelsen medan man passerar.
Paul
Lindberg: |2021-03-24|
Fri vilja är begreppet som bland annat
omfattar filosofi, demokrati, religion och medvetande – men också
sökandet som påverkar människans tänkande i stort. Det handlar
även om metafysikens tankevärld och människans tillväxt, kännedom
och utveckling för forskning och vetenskap. Fri vilja kan
verifieras på olika sätt – som exempelvis mellan egoism kontra
solidaritet i sökandet efter en uppbygglig syntes. Och därmed åskådliggörs
den kollektiva och individuella människan – det vill säga den
framstegsvänliga människan – ett kvalitativt framåtskridande för
riktpunkten.
Fri
vilja värderas olika, åtminstone mellan egoism eller solidaritet.
Fria viljan har varit grundvalen för politiken genom den
dialektiska demokratiutvecklingen. Människans fria vilja har bland
annat handlat om att vara eller inte vara. Priset att vara människa
har kostat kolossalt mycket smärta i mänsklighetens historia. Men
människan har även krönts med fenomenala framgångar som kommit människan
och livet till godo. Människan tycks ha befunnits som i en
"parallellvärld" på gott och på ont. Det goda och onda
filtreras genom den goda viljans etikprocess genom den fria viljan.
Fria
viljan är resultatet av friheten från egoism som istället utgör
oviljan.
Livet,
tiden och längre fram
Vår
tid handlar mycket om att "vi ska bara … för att lösa
problemen längre fram". Med en förfalskad sinnesförskjutning
har egoismen tagit över ansvarsviljan. Exempelvis massproduktionen
av el-bilar och ökningen av massaproduktion av slit och slängkonsumtion
vilket är det omfattande hotet mot nästkommande generationer.
Konstruktionen
för vapenmarknaden är en av den största guldkalven inom världsekonomin.
Och med tiden tycks allting kunna lösas – hokus, pokus – hoppas
många. Det är precis som att sopa smutsen under mattan. Men det
destruktiva åtgärdas inte av sig självt och det vet alla, men som
totalt nonchaleras. Verkligheten liknar en diktatorisk nyliberalism
som livets enda mening. Och det stämmer också överens med
verkligheten och den globala uppvärmningen med förskjutningen av
en planet som bryter samman.
Oviljan
för sans och reson
Människan
har i alla tider – på gott och ont – agerat i både oansvarig
aningslöshet, men även i en hejdlös och medveten ansvarslös
kreativitet. Drivkraften av den globala intelligentian inom
teknologi och världsekonomi handlar alltså inte alls om den fria
viljan – det handlar mer om oviljan för sans och reson. Och den
drivkraften tycks inte klaras av för att kunna avbrytas.
Den
högteknologiska produktionen har lett till fenomenala framgångar
– människan tycks ha nått sitt högsta stadie. Tekniken och den
vetenskapliga kunskapen har haft sina framgångar – men på gott
och på ont alltså.
Orsak
och verkan
Frågan
har ställts om hur man kan bevisa påståenden om de inte kan
hanteras av vetenskapen? Faktum är att det sker ständiga förklaringar
från vetenskapen och som med tiden har ökat! Metafysiken övergår
till vetenskap när de kausala sammanhangen upptäcks med exempelvis
kunskapen om universum. Naturvetenskapen grundas på kausalitet
mellan två fenomen som innefattar orsak och verkan. Dessa
relationer är vetenskapen som är grunden för naturlagarna. Med
andra ord: med metafysiken läggs underlaget för bearbetningen med
hjälp av naturlagarna.
Vetenskapens
verktyg är grundlagarna. Och om Jorden krackelerar så beror det
inte på grundlagarna utan på egoismens brister på lagar för
klimatets vanstyre.
|
