 |
| . |
Kort
sagt, ett Sverige som förebild på riktigt. Ett levande
grönt folkhem utan förbehåll. |
Foto:
RLC |
MINISTER
UTAN AVLOPP
Annika
Strandhäll spolar kröken!
– Jag känner mig helt trygg om
slutsatsen att vår miljö- och klimatminister har ett enskilt
avlopp som förvisso saknar tillstånd men som förlitar sig på
naturens egen reningsförmåga!
Ulf
Svensson: |2022-02-11| Nu
har jag granskat miljö- och klimatministerns avloppsanläggning.
Dels via en miljöinspektör i Värmdö kommun, dels talat med de
två VA-experter och forskare som gjorde den uppmärksammade
forskningsrapporten för Havs- och vattenmyndigheten. En rapport som
vänt upp och ner på frågan om enskilda avlopp och därmed
återgett hoppet hos hundratusentals fastighetsägare i Sverige.
Självklart är den stoppad. Eller riktigare, vidarebefordrad till
Formas för granskning - ett statligt forskningsråd för hållbar
utveckling. En mycket ovanlig åtgärd.
Annika
Strandhäll svarade för övrigt nyligen på en fråga i riksdagen
om enskilda avlopp, eftersom hon är den i regeringen som ansvarar
för denna fråga. Hon sa: ”det ska vara lätt för enskilda att
göra rätt”. Det är en klok hållning av miljö- och
klimatministern. Varje år besöks nämligen tiotusentals
fastighetsägare i Sverige av en kommunal miljöinspektör som ska
inspektera att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet.
Men att göra rätt har visat sig svårare än man kan tro. Och
läser man på om regelverket inser man snabbt att kurser i geologi
och marklära skulle varit användbart för framtida husägare.
Risken är nämligen att man åker på anmärkningar och att det
utskrivs ett vitesbelopp på mycket oklara grunder. Att överklaga
har erfarenhetsmässigt visats sig vara bortkastad tid.
Toalett
utan vattenanvändning och avlopp
Nu
kastar jag därför fram en idé som har drygt 80 år på nacken.
Ett förebud om ett grönt folkhem på riktigt. Och som jag tycker
är ett snäpp vassare än enskilda avloppsanläggningar men
definitivt mycket bättre än kommunernas VA-lösningar.
Det
började med en teckningslärare som köpte ett hus alldeles vid
vattnet. Han tyckte att ett avlopp skulle försämra
vattenkvaliteten vid den fina badplatsen, och började teckna. Det
blev en toalett utan vattenanvändning och avlopp. Sonen tog över
idén på 60-talet och varvade civilingenjörsstudier med fortsatta
konstruktionsidéer av toaletten. Idag finns den lite varstans i
världen. Framför allt på ställen där konventionella VA-nät
inte når.
Där
biofysiska processer pågår
Men
det som användarna uppskattade var, och är innovationens
tilltagande resurseffektivitet som pekar mot hållbarhet på
riktigt: inget vatten behövs, det finns
inget avlopp bara en tank där biofysiska processer pågår, inga
rörledningar krävs och därmed inget grävande eller
sprängningar, eftersom toaletten är undertrycksventilerad är det
ingen lukt när man går in i toalettutrymmet, eller när man sitter
där och gör det man ska eller efter man lämnat toaletten.
Däremot får man den bästa och luktfria växtnäringen och riktig
jord – helt gratis! Växtnäringen tömmer man en eller två
gånger per år medan det fasta innehållet kan vänta. Till exempel
i 40 eller 50 år om man inte behöver jordtillskottet under tiden.
Då får man dock försäkra sig att barnbarnen får ett brev där
det står: Glöm inte att tömma toaletten! Kort sagt; ett säkert
förvar.
I
konventionella kommunala VA- näten blandar vi i stället vatten av
dricksvattenkvalitet – vårt kanske viktigaste livsmedel – med
den bästa växtnäringen i form av kiss och bajs. Därefter blandar
vi detta avloppsvatten med alla andra avloppsvatten från
industrier, kemiska ämnen, ämnen som överhuvudtaget inte ska
komma ut i miljön, PFAS- ämnen från alla möjliga källor där
inte minst flygflottiljer varit en av källorna. Kort sagt hela det
moderna samhällets samlade miljögifter och föroreningar. Från
reningsverken går en del ut i havet, sjöar eller älvar medan en
annan ansenlig mängd hamnar i reningsverkens slam. Och detta slam
hamnar på vår åkermark där vi odlar vår mat! Ja, ni läste
rätt!
Ratta
på VA-taxan för att hitta rätt avkastning
Det
finns intressanta slutsatser att dra från dessa tre sätt att ordna
sina toalettbestyr på när det kommer till hållbarhet,
klimatstabilitet, vattenhantering, klimatutsläpp, giftfri odling,
giftfri mat och låga boendekostnader med flera aspekter. Kanske är
den mest intressanta slutsatsen den som handlar om finansiering. Det
är till exempel inte så konstigt att pensionskapitalet i Sverige,
och i världen föredrar att satsa sitt kapital på storskaliga
kommunala VA-system. Ett system där det bara att ratta på VA-taxan
för att hitta rätt avkastning.
En
idé till Annika att begrunda är följande. En rad svenska
politiker har satt avtryck på byggandet och möjligheterna att bo
på ett bra sätt. Nu kan vår minister för miljö och klimat ta
ett jättekliv i detta race. Det började med en Friggebod,
därefter följde en Attfallare och nyligen kom en Bolundare.
Varför inte en Strandhällare? Fri från storkapitalets intressen
för investeringar i infrastrukturen och som i stället söker
smarta miljö- och klimatlösningar anpassade för vanliga
medborgares plånböcker.
Odla
med egna basresurser
En
torr toalettlösning enligt ovan, en dusch som sparar mer än 90
procent av vattnet och 80 procent av energin (finns redan på
marknaden). Lägg därtill solkraft integrerad med batterikraft.
Kvalificerad vattenhantering som säkrar att vatten finns i marken
och att de som vill kan odla med egna basresurser som jord och
växtnäring. Ljusarmaturer som nästan inte behöver någon ström
alls.
Så
glöm gammal omodern, kostsam VA-infrastruktur från en industriepok
som sprider gifter och en branschorganisation som inte ens gjort en
färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Även annan
infrastruktur kan bli mera hållbar. Vi kan kalla detta system för
en ultrastruktur, det vill säga något bortom de system vi ser
idag. Mindre kostsamt och resurskrävande, mer av kretslopp och
cirkulär ekonomi. Kort sagt, ett Sverige som förebild på riktigt.
Ett levande grönt folkhem utan förbehåll.
”Vägar
till hållbara vattentjänster”
Nu
väntar vi dock på ett första steg i förslaget om en hållbar
VA-framtid. Utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster”
ska nämligen presenteras den 7 april. Kan dock redan nu konstatera
att denna proposition är mest intressant utifrån det sociala
perspektivet eftersom tekniken, vetenskapen och hållbara lösningar
redan är på plats.
Centralt
är att i denna omställningsprocess ska medborgarna behandlas
rättvist och inkluderande. En del av detta nya paradigm är att
ingen ska få bli av med sitt hus via kommunala tvångsanslutningar
till det kommunala VA-näten. Är inte detta på plats kan vi nog
snart tänka bort det hållbara samhället, vilket ju inte är ett
alternativ. Och det finns massa människor som skulle kunna bistå
dig Annika om du vill plöja ny mark i svensk bostadsförsörjning.
Ett paradigm där hållbarhet är mer än bara tomma ord. Då
behövs nämligen inga krökar som måste spolas. Vi kan då spara
på vårt kanske viktigaste livsmedel – rent dricksvatten – till
viktigare användningsområden. Frågan är vad du väntar på? |
