"Speed dating" – Kom till oss och hitta din nya partner! Foto RLC

Svenska kyrkans framtid

Allaktivitetshus mitt i byn

För många år sedan hade jag idén ”Pappor på restaurang”. Varför gå till en känd hamburgerkedja, tugga luft och ha det lite lagom trist när man tillsammans med andra singelpappor med barn kunde laga mat och umgås, utveckla nya kontakter och ha det allmänt trevligt! Bra idéer brukar ofta hamna i Svensk Författningssamling där paragraferna ofta mejar ner allt livgivande. Nu har Svenska kyrkan på Östermalm, i en annonskampanj, presenterat sitt program och greppen är minst sagt lite oväntade.  

  Ulf Svensson: |2011-11-11|  Eller vad sägs om; ”Matlagning – Kom och laga mat tillsammans med andra singelföräldrar och barn! 1:a onsdagen i månaden 17.00- 19.00” , eller Mindfulness – Träna dig i medveten närvaro för ökad hälsa, glädje och harmoni! Kvällstid valda tisdagar och torsdagar, eller Babyrytmik – Musik rörelse för barn upp till tre år. Måndagar, tisdagar, onsdagar och fredagar, eller Filmcirkel – Upplev och diskutera film med andra som, liksom du, uppskattar kvalitet. En onsdag i månaden klockan 18.00 eller Enskilt samtal – Är det något som tynger dig? Tala med någon som har tid att lyssna. Boka ditt enskilda samtal hos oss eller Författarafton – Theodor Kallifatides berättar om mötet med Sverige och arbetet som författare. Tisdag 18 oktober klockan 18.30 eller Sopplunch – Välkommen att njuta av din soppa och en lunchföreläsning. Tisdagar, onsdagar och valda torsdagar, eller Taiji Qigong – Nå inre lugn, jämvikt och styrka med den asiatiska gymnastiken. Onsdagar klockan 12.00 – 12.45.” Allt är undertecknat med Svenska kyrkan Östermalm.

I en sammanfattande annons säger man följande; ”Tack vare dig som är medlem kan vi erbjuda närvaro, harmoni och plats för eftertanke. Vi kan också ge dig och alla andra på Östermalm tillgång till många oväntade och spännande aktiviteter. Välkommen!” Undertecknare är de tre församlingarna på Östermalm; Oskars Församling, Engelbrekts Församling och Hedvig Eleonora Församling.  

Förfäran eller förklaringar

Om man blir förfärad och tycker att ovanstående utbud hör hemma någon annanstans i samhället bör man kanske fundera på om den del av den disponibla inkomsten, som numera snyggt och prydligt framgår av slutskattesedeln från Skattemyndigheten, fortsättningsvis borde tillfalla Svenska kyrkan, den egna välfärden nu eller i framtiden i form av tryggare (!?) pensionssparande eller varumarknaden i form av inköp av diverse varor och tjänster. Eller alternativt borde stödja något annat livgivande som demokratirörelser, ovanliga entreprenörer eller något annat behjärtansvärt. Den delen av kyrkoavgiften som avser begravningsavgiften kommer vi inte undan med den delen är försumbar. Vi har i tidigare artiklar tagit upp diakonin, för alla de som vill hjälpa människor som har det svårt vilket också Jonas Bromanders utredning ”Svenska kyrkans medlemmar” kunde konstatera att medlemmarna faktiskt vill. Tyvärr kunde vi konstatera att produktiviteten inom diakoniverksamheten var låg, eller till och med mycket låg samt att de medel som diakonerna har till förfogande minst sagt är försumbara.

Det pågår för närvarande en livlig debatt om vad den svenska folkkyrkan ska syssla med. Anders Ahlberg på Kyrkans Tidning talar om risken att kyrkan blir en ”godhetsmyndighet” eftersom medlemmarna inte vill att Svenska Kyrkan sysslar med förkunnelse eller att medlemmarna tror på Kristus. Kanske församlingarna på Östermalm är något på spåret? 

Frågor och förklaringar? 

Varför håller församlingar inom Svenska kyrkan på med aktiviteter som redan finns i samhället eller tillhandahålls av allt från privata näringsidkare, olika organisationer och andra som Svenska Filminstitutet? Är man till exempel cineast och bor på Östermalm har man kanske Sveriges främsta institution till hands för en minimal peng via utbudet på Filminstitutet på Gärdet. Matlagning tillsammans med andra finns för finsmakaren där just Östermalm kan erbjuda många inriktning och tillfredställa de flesta behoven inom denna genre. Sopplunch finns på Stadsteatern och så vidare. Man undrar varför just detta utbud måste finnas parallellt inom Svenska kyrkan eftersom det redan finns. Varför? 

Innan relationsmarknadsföringens 32 p ersatte de 4 p:na, produkt – pris – påverkan – plats, brukade man se på varor och tjänster ur detta perspektiv. Vi kan då säga att produkterna som kyrkan erbjuder enligt ovan redan finns på marknaden samt att dessa oftast äger en högre kvalitet än den kvalitet som kyrkan levererar. Den kommersiella kraften hos marknadsaktörer att påverka potentiella kunder överstiger vida vad kyrkan förmår. Vad beträffar platsen ligger visserligen kyrkan mitt i byn men allt inom stadsdelen Östermalm ligger mitt i byn. Den stora skillnaden är enligt denna snabbanalys – priset. En konsert på Berwaldhallen kostar betydligt mer är en konsert i kyrkan, likaså filmvisning, sopplunch, matlagning, kurser i mindfulness och så vidare. Kort sagt; utbudet är billigare och det är främst priset kyrkan konkurrerar med.    

Kulturen som livgivare

Kulturen i vid mening brukar vara svår att beskriva och avgränsa. Ibland talas om tre abstraktionsnivåer; Först har vi den ämnesmässiga definitionen av ordet kultur och vi menar då dans, teater, musik, konst samt andra konstarter. För det andra kan vi tala om tankemönster vilket innebär att vi tänker, analyserar och beskriver kulturbegreppet i en vidare ram. Det är detta som våra samhällsvetare framförallt gör. Till sist kan vi avse kultur i betydelsen total livssituation och då är ramarna ännu större, nämligen förutsättningarna för livet och dess ramar. Kanske kan det som Östermalmsförsamlingarna gör bäst kan beskrivas som ett gränsöverskridande projekt där man går från konstarterna med musik och konst mm via författarträffar där ramarna breddas till matlagning för singelföräldrar där livet får nu riktning.

Men frågan är vem som ska finansiera kulturen; medlemmarna i Svenska kyrkan eller alla medborgare i Sverige via skatten? När nu samhället sakta men säkert drar sig undan ansvaret att leverera kultur, det vill säga livgivande aktiviteter för alla medborgare, och som istället är tänkt att levereras på en marknad där ju köpkraften avgör vad man kan efterfråga, träder nu Svenska kyrkans församlingar in och bjuder in till skådespel.

Man kan här tillägga att skattereformerna inneburit att cirka 70 miljarder inte längre finns tillgängliga inom samhällsapparaten varav en del tidigare gick till kulturen i vid mening. Nu är tanken att människor själva köper dessa tjänster via den egna disponibla inkomsten. Eftersom kultur är attraktivt, men kostar på för mindre bemedlade, ser församlingar inom Svenska kyrkan sin chans. Vi satsar på kultur!

Sekularisering & desekularisering 

Tidigare i historien har kyrkan påverkat samhället i hög grad men i dag är det snarare tvärtom. När samhället snarare påverkar kyrkan, och detta i en situation när ekonomi och medlemstal faller, börjar Svenska kyrkan spela på samhällets villkor och successivt gör en marknadsanpassning a la extreme makeover. 

I avhandlingen ”Den mångtydiga församlingen – organisering, roller och relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering” av Anneli Öljarstrand kan man läsa mer om Svenska kyrkans olika vägval och marknadsanpassning. 

Frågan är: håller kyrkan på att köra vilse i en allt mer oöverskådlig labyrint. I avhandlingen kan man läsa, plus min tolkning, att det inte är helt självklart att dessa världar är helt skilda. Man kan mycket väl syssla med vad som helst och samtidigt bedriva den verksamhet som folk betalar för, det vill säga gudstjänster, mission, diakoni och undervisning samt dop, vigsel och begravning. Men det är en ödets ironi att det parti, Nya Moderaterna, som är främste förespråkare av privatiseringar och marknadslösningar, vilket givetvis även gäller kultursektorn, nu går i bräschen för att få in kultur via Svenska kyrkans församlingar. 

Pappor i restaurang

Man måste ge en eloge till produktutvecklingen att inbjuda singelföräldrar istället för bara pappor. Självklart tillkommer par av samma kön. Ja menar här finns ju faktiskt en chans till match making verksamhet och i förlängningen mer jobb i form av dop och bröllop. Har man inte via samtal med tidigare parföräldrar inom kyrkans ram lyckats få dessa hålla ihop så kan man ju vara med och lägga grunden för nya parrelationer. 

Den enda frågan som återstår här är denna; vilken församling i Sverige blir först med att erbjuda speed daiting? Eller har detta kanske redan hänt: ”Speed dating – Kom till oss och hitta din nya partner! Vi träffas varje fredag efter klockan 18.00. Vi erbjuder barnpassning.”