 |
| |
Förtroendevalda,
eller "förtroendetillsatta"? Det är frågan som
kan ligga till grund och orsak till personalpolitiken i den
svenska kyrkan.
|
Foto:
RLC
|
SBU-RAPPORT
Alarmerande
utredning
Sveriges
farligaste arbetsplats
Nu
kommer en ny larmrapport som visar Svenska kyrkans utsatta läge.
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har undersökt
arbetsmiljöer som leder till depressioner, utbrändhet och
utmattningssyndrom. På samma sätt, som Boverkets ledning inte ens
diskuterat hur dagens bostadsrättsköpare blivit missledda om den
progressiva avskrivningen, verkar inte heller Svenska kyrkans högsta
ledning förstått sina brister vad gäller arbetsmiljön.
Ulf Svensson: |2014-02-26|
Nyligen lyfte Försäkringskassan
i en omfattande rapport fram de yrkesgrupper – präster och
pastorer – där risken för att drabbas av psykisk ohälsa är som
störst. Projektledaren för
SBU-rapporten är välmeriterad i sammanhanget, professor Töres
Theorell, som tidigare varit chef för Institutet för
psykosocial medicin som senare blev Stressforskningsinstitutet. Den
rapport han basat över på SBU talar sitt tydliga språk.
När
man som arbetstagare har för mycket att göra, men små möjligheter
att påverka sin arbetssituation, då uppstår problem. Man kan
tycka att prästyrket är ett fritt och växlande uppdrag vilket
till del är sant. Men det är också sant att om man tilldelas nya
arbetsuppgifter utan att gamla arbetsuppgifter upphör, har detta
ett hälsopris. Präster och pastorer kan påverka när
arbetsuppgifterna ska utföras, men däremot inte vad som ska utföras.
Här
har vi en av förklaringarna till den häxbrygd som arbetsmiljön
inom Svenska kyrkans församlingar utgör i dag, där arbetsmiljön
efter delningsreformen år 2000 verkar brakat ihop fullständigt.
Arbetsmiljöns betydelse
Den
forskningssammanställning som presenteras i rapporten ”Arbetsmiljöns
betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom”
omfattar en genomgång av de senaste 20 årens forskning kring området,
vilket innebär att resultaten ”är väldigt konsistenta och
ganska entydiga”, enligt en tidningskommentar av professor Töres
Theorell.
Han
understryker också att höga krav i sig inte leder till psykisk ohälsa
utan att det är just kombinationen små påverkansmöjligheter och
ökande arbetsbörda som är huvudproblemet.
Eftersom
Svenska kyrkans församlingar leds av förtroendevalda, personer som
inte alltid har de insikter som krävs för få en arbetsplats att
fungera – eftersom man helt enkelt inte har den kompetensen. Ett
tag försökte Svenska kyrkan ”lösa” detta problemen med att
skicka sina kyrkoherdar på kurs, men frågan är varför man inte sände
sina förtroendevalda på samma typ av kurser. Summa summarum:
ledningarna i våra församlingar verkar styras med fromma ord och
politiska agendor snarare än demokratiskt genomarbetade och förankrade
verksamhetsplaner och församlingsinstruktioner.
Vuxenmobbning
Kyrkoherdar
som sparkas utan att få reda på varför, präster som får
varningar från en klar himmel, domkapitel som både utreder,
anklagar och dömer sina anställda är exempel på det virrvarr av
arbetsrättsliga oklarheter som omger Svenska kyrkan. Detta med
vuxenmobbing är också en av de förklaringsfaktorer som lyfts fram
i rapporten, som orsaken till varför vissa arbetsplatser leder till
psykisk ohälsa.
Mobbing
på jobbet förvärrar också den psykiska ohälsan och nyligen
avgjordes ett fall i rätten där två anställda chefer fälldes för
arbetsmiljöbrott för att en anställd tog sitt liv där just
mobbing var huvudorsaken. Kanske kan detta rättsfall bli en vändpunkt
också för Svenska kyrkan.
Utköp
av präster har ju närmast nått epidemiska nivåer och frågan är
om det till slut kommer att bli rättsväsendet som förändrar
arbetsorganisation och ledning av denna av våra äldsta samhällsinstitutioner.
Frågan
är vem som är juridiskt och moraliskt ansvarig i en församling.
Är det kyrkoherden, som både är chef och underställd kyrkorådet,
eller är det kyrkorådet eller kyrkorådets ordförande? Frågan är
också fackets roll i allt detta. Visst, man stöttar sina medlemmar
i olika arbetsplatskonflikter, men frågan är varför man går med
på uppgörelser – munkavlekontrakt med tystnadsplikt? I det långa
loppet är detta till nackdel för medlemmarnas framtida yrkeskarriärer.
Kanske kan skyhöga skadestånd få alla parter att lösa problemen
och inte bara symptomen.
Vårt
samhälle har inte längre ekonomiska möjligheter att låta en så
stor sektor som Svenska kyrkan skötas på detta oansvariga sätt där
man varken tar sitt arbetsgivaransvar eller sitt samhällsansvar. För
det är inte hållbart i längden att köpa sig från den
lagstadgade skyldigheten att följa arbetsmiljölagstiftningen.
Går
arbetsmiljön att åtgärda?
Det
finns ljuspunkter enligt Töres Theorell. Han menar att information
och delaktighet i beslut är viktiga beståndsdelar i en vändning.
Frågan är dock om dessa åtgärder också är framkomliga inom
Svenska kyrkan? Med tanke på att ledningen inte ens verkar tycka
att det är ett problem att prästyrket är Sveriges farligaste jobb
– eftersom man ju inte gör något åt det. Frågan är om man ens
känner till det?
Frågan
är också om de som ansvarar för utbildningen av nya präster och
de som ansvarar för att prästviga nya kandidaterna kan svära sig
fria från ansvar. Fortsätter kvinnofallet och manfallet, så som
det ser ut i dag, då är det snart frågan om inte skyddsombuden måste
stänga Svenska kyrkans arbetsplatser. Dom är ju livsfarliga!
SBU
rapporten
|
