 |
| |
Ahmadreza Djalali tillsammans med sin fru Vida
Mehrannia år 2016.
|
Foto:
Privat. |
AMNESTY INTERNATIONAL
Ahmadreza
Djalali riskerar
avrättning
som hämnd
Iran:
Allt mer talar för att Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk
akademiker som riskerar att avrättas inom kort i Evin-fängelset i
Teheran, hålls som gisslan av iranska myndigheter, säger Amnesty
International.
Vida
Mehrannia:
|2022-05-19| Allt
mer talar för att Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk akademiker
som riskerar att avrättas inom kort i Evin-fängelset i Teheran,
hålls som gisslan av iranska myndigheter, säger Amnesty
International idag.
Enligt
organisationens djupgående research och analys finns det anledning
att befara att iranska myndigheter hotar avrätta Ahmadreza Djalali
för att tvinga Belgien och Sverige att frige två fängslade före
detta tjänstemän och avskräcka från framtida rättsprocesser mot
företrädare för iranska staten.
De
två före detta tjänstemännen är Asadollah Asadi, en före detta
iransk diplomat, som avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff i
Belgien för sin roll i ett avvärjt bombattentat i Frankrike 2018,
samt Hamid Nouri, en före detta fångvaktare, som står åtalad i
Sverige för påstådd medverkan i fängelsemassakrerna i Iran 1988,
och där dom väntas falla 14 juli.
Livet
som bricka i ett hänsynslöst politiskt spel
–
De iranska myndigheterna använder Ahmadreza Djalalis liv som en
bricka i ett hänsynslöst politiskt spel, och skärper hotet att
avrätta honom som hämnd om deras krav inte möts. Myndigheterna
försöker förvränga rättsprocesserna i Sverige och Belgien, och
bör utredas för gisslantagan, säger Diana Eltahawy, biträdande
chef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International.
–
De iranska myndigheterna måste stoppa planerna att avrätta
Ahmadreza Djalali, släppa honom omedelbart och erbjuda kompensation
för den skada de vållat honom.
Kränkning
av Gisslankonventionen
Iran,
Sverige och Belgien är alla bundna av den internationella
konventionen mot tagande av gisslan, som kriminaliserar
gisslantagande som utförs av statliga eller icke-statliga aktörer.
Konventionen definierar gisslantagande som frihetsberövande av en
person ihop med hot om att döda, skada eller kvarhålla personen,
om inte specifika villkor uppfylls av en tredje part. Dessa villkor
kan vara uttalade eller underförstådda.
Oavsett
vilka motiv de iranska myndigheterna hade när de godtyckligen grep
Ahmadreza Djalali i april 2016, visar Amnestys utredning att
situationen sedan åtminstone slutet av 2020, i samband med att
Asadollah Asadis rättegång i Belgien inleddes, har övergått till
en gisslansituation.
Den
24 november 2020 flyttades Ahmadreza Djalali till isoleringscell och
fick veta att han skulle avrättas en vecka senare. Förflyttningen
ägde rum några få dagar före Asadollah Asadis rättegång skulle
börja i Belgien, den 27 november 2020. Efter påtryckningar från
omvärlden senarelades Ahmadreza Djalalis avrättning till den 2
december 2020, men verkställdes aldrig.
Den
4 maj 2022, bara dagar efter att åklagarmyndigheten i Sverige yrkat
på livstids fängelse för Hamid Nouri, varnade iransk statsmedia
för Ahmadreza Djalalis annalkande avrättning. Nyhetsinslagen
meddelade även att “genom att verkställa Ahmadreza Djalalis
dödsdom kommer Irans regering… att förhindra Sveriges regering
från att vidta ytterligare åtgärder som liknar fängslandet av
Hamid Nouri”.
"Sverige
har gått samman med Irans fiender"
Enligt
Ahmadreza Djalalis hustru ska iranska tjänstemän inom
rättsväsendet den 7 maj 2022 sagt till makens advokater att de
agerat i “god tro” när de senarelade hans avrättning i
december 2020. Men enligt hustrun ska de också tillagt att Sverige,
genom att gripa och åtala Hamid Nouri, gått samman med Irans “fiender”
och skapat “problem” för den islamiska republiken, och att Iran
därför “inte haft något annat val” än att verkställa
avrättningen.
Dessa
kommentarer, tillsammans med artiklar som publicerades i statsmedia
den 4 maj 2022, utgör övertygande bevisning för att Ahmadreza
Djalali riskerar att utsättas för dödsstraffet som hämnd, vilket
iranska myndigheter också verkar se som nödvändigt för att
avskräcka framtida gripanden och åtal mot iranska företrädare
utanför Iran.
Iran
vill byta Ahmadreza Djalali mot Asadollah Asadi
Amnesty
erfar också, från flera trovärdiga källor, att iranska
tjänstemän vid åtminstone ett tillfälle antytt till Ahmadreza
Djalali i fängelset, och vid flera tillfällen till dem som
företräder honom, att de är intresserade av att byta Ahmadreza
Djalali mot Asadollah Asadi och/eller Hamid Nouri.
Bland
annan viktig bevisning finns offentliga uttalanden från belgiska
tjänstemän från början av 2021 och i mars 2022, som antyder att
iranska myndigheter försöker nå en “överenskommelse” för
att byta Ahmadreza Djalali mot Asadollah Asadi.
Innan
Ahmadreza Djalali greps levde han med sin familj i Sverige och var
även gästprofessor i katastrofmedicin vid Vrije Universiteit i
Bryssel, Belgien.
FN
uppmärksammar Irans frihetsberövanden
Iranska
myndigheter har en lång historia av att använda godtyckligt
frihetsberövande av personer med dubbelt eller utländskt
medborgarskap som maktmedel, vilket uppmärksammats av FN:s
särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, och FN:s
arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande.
Amnesty
International kräver att det inleds en effektiv, transparent och
oberoende utredning av Ahmadreza Djalalis situation, i enlighet med
den internationella konventionen mot tagande av gisslan, för att
utreda de bevis som talar för en gisslansituation. Med tanke på
den utbredda straffriheten i Iran bör en sådan utredning
upprättas antingen tillsammans eller separat av Sverige och
Belgien, i egenskap av de stater som påtryckningarna riktats mot.
—
Gisslantagande är ett brott som det internationella samfundet ser
på med stor oro. Om det slås fast att iranska myndigheter gjort
sig skyldiga till det här brottet mot Ahmadreza Djalali måste alla
stater som är parter till konventionen mot tagande av gisslan
arbeta tillsammans för att snabbt utkräva ansvar av Iran och se
till att förhindra, åtala och bestraffa sådana brottsliga
handlingar, säger Diana Eltahawy.
Bakgrunden
I
oktober 2017 dömdes Ahmadreza Djalali till döden för “korruption
på jorden” genom “spioneri”, efter en mycket orättvis
rättegång i en domstol i Teheran. Domstolen baserade sin
bedömning i första hand på “erkännanden” som Ahmadreza
Djalali menar gjordes medan han var utsatt för tortyr och annan
illabehandling när han hölls i isoleringscell och inte hade
tillgång till en advokat.
I
november 2017 uppmanade FN:s arbetsgrupp för godtyckligt
frihetsberövande Iran att omedelbart släppa Ahmadreza Djalali och
erbjuda honom möjlighet till kompensation och annan gottgörelse.
Den
16 mars 2022 tillät iranska myndigheter hjälparbetaren Nazanin
Zaghari-Ratcliffe att lämna landet, efter att regeringen i
Storbritannien betalat Iran 393,8 miljoner pund i uppgörelse om en
skuld. Inom de närmsta veckorna kommer Amnesty International att
offentliggöra slutsatserna från organisationens utredning av
omständigheterna runt hennes sexåriga godtyckliga
frihetsberövande, och frisläppandet, inom ramen för den
internationella konventionen mot tagande av gisslan.
www.amnesty.se |
