Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Ahmadreza Djalali tillsammans med sin fru Vida Mehrannia år 2016. 

Foto: Privat.

AMNESTY INTERNATIONAL

Ahmadreza Djalali riskerar 

avrättning som hämnd

Iran: Allt mer talar för att Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk akademiker som riskerar att avrättas inom kort i Evin-fängelset i Teheran, hålls som gisslan av iranska myndigheter, säger Amnesty International.

Vida Mehrannia: |2022-05-19| Allt mer talar för att Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk akademiker som riskerar att avrättas inom kort i Evin-fängelset i Teheran, hålls som gisslan av iranska myndigheter, säger Amnesty International idag.

Enligt organisationens djupgående research och analys finns det anledning att befara att iranska myndigheter hotar avrätta Ahmadreza Djalali för att tvinga Belgien och Sverige att frige två fängslade före detta tjänstemän och avskräcka från framtida rättsprocesser mot företrädare för iranska staten.

De två före detta tjänstemännen är Asadollah Asadi, en före detta iransk diplomat, som avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff i Belgien för sin roll i ett avvärjt bombattentat i Frankrike 2018, samt Hamid Nouri, en före detta fångvaktare, som står åtalad i Sverige för påstådd medverkan i fängelsemassakrerna i Iran 1988, och där dom väntas falla 14 juli.

Livet som bricka i ett hänsynslöst politiskt spel

– De iranska myndigheterna använder Ahmadreza Djalalis liv som en bricka i ett hänsynslöst politiskt spel, och skärper hotet att avrätta honom som hämnd om deras krav inte möts. Myndigheterna försöker förvränga rättsprocesserna i Sverige och Belgien, och bör utredas för gisslantagan, säger Diana Eltahawy, biträdande chef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International.

– De iranska myndigheterna måste stoppa planerna att avrätta Ahmadreza Djalali, släppa honom omedelbart och erbjuda kompensation för den skada de vållat honom.

Kränkning av Gisslankonventionen

Iran, Sverige och Belgien är alla bundna av den internationella konventionen mot tagande av gisslan, som kriminaliserar gisslantagande som utförs av statliga eller icke-statliga aktörer. Konventionen definierar gisslantagande som frihetsberövande av en person ihop med hot om att döda, skada eller kvarhålla personen, om inte specifika villkor uppfylls av en tredje part. Dessa villkor kan vara uttalade eller underförstådda.

Oavsett vilka motiv de iranska myndigheterna hade när de godtyckligen grep Ahmadreza Djalali i april 2016, visar Amnestys utredning att situationen sedan åtminstone slutet av 2020, i samband med att Asadollah Asadis rättegång i Belgien inleddes, har övergått till en gisslansituation.

Den 24 november 2020 flyttades Ahmadreza Djalali till isoleringscell och fick veta att han skulle avrättas en vecka senare. Förflyttningen ägde rum några få dagar före Asadollah Asadis rättegång skulle börja i Belgien, den 27 november 2020. Efter påtryckningar från omvärlden senarelades Ahmadreza Djalalis avrättning till den 2 december 2020, men verkställdes aldrig.

Den 4 maj 2022, bara dagar efter att åklagarmyndigheten i Sverige yrkat på livstids fängelse för Hamid Nouri, varnade iransk statsmedia för Ahmadreza Djalalis annalkande avrättning. Nyhetsinslagen meddelade även att “genom att verkställa Ahmadreza Djalalis dödsdom kommer Irans regering… att förhindra Sveriges regering från att vidta ytterligare åtgärder som liknar fängslandet av Hamid Nouri”.

"Sverige har gått samman med Irans fiender"

Enligt Ahmadreza Djalalis hustru ska iranska tjänstemän inom rättsväsendet den 7 maj 2022 sagt till makens advokater att de agerat i “god tro” när de senarelade hans avrättning i december 2020. Men enligt hustrun ska de också tillagt att Sverige, genom att gripa och åtala Hamid Nouri, gått samman med Irans “fiender” och skapat “problem” för den islamiska republiken, och att Iran därför “inte haft något annat val” än att verkställa avrättningen.

Dessa kommentarer, tillsammans med artiklar som publicerades i statsmedia den 4 maj 2022, utgör övertygande bevisning för att Ahmadreza Djalali riskerar att utsättas för dödsstraffet som hämnd, vilket iranska myndigheter också verkar se som nödvändigt för att avskräcka framtida gripanden och åtal mot iranska företrädare utanför Iran.

Iran vill byta Ahmadreza Djalali mot Asadollah Asadi

Amnesty erfar också, från flera trovärdiga källor, att iranska tjänstemän vid åtminstone ett tillfälle antytt till Ahmadreza Djalali i fängelset, och vid flera tillfällen till dem som företräder honom, att de är intresserade av att byta Ahmadreza Djalali mot Asadollah Asadi och/eller Hamid Nouri.

Bland annan viktig bevisning finns offentliga uttalanden från belgiska tjänstemän från början av 2021 och i mars 2022, som antyder att iranska myndigheter försöker nå en “överenskommelse” för att byta Ahmadreza Djalali mot Asadollah Asadi.

Innan Ahmadreza Djalali greps levde han med sin familj i Sverige och var även gästprofessor i katastrofmedicin vid Vrije Universiteit i Bryssel, Belgien.

FN uppmärksammar Irans frihetsberövanden

Iranska myndigheter har en lång historia av att använda godtyckligt frihetsberövande av personer med dubbelt eller utländskt medborgarskap som maktmedel, vilket uppmärksammats av FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, och FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande.

Amnesty International kräver att det inleds en effektiv, transparent och oberoende utredning av Ahmadreza Djalalis situation, i enlighet med den internationella konventionen mot tagande av gisslan, för att utreda de bevis som talar för en gisslansituation. Med tanke på den utbredda straffriheten i Iran bör en sådan utredning upprättas antingen tillsammans eller separat av Sverige och Belgien, i egenskap av de stater som påtryckningarna riktats mot.

— Gisslantagande är ett brott som det internationella samfundet ser på med stor oro. Om det slås fast att iranska myndigheter gjort sig skyldiga till det här brottet mot Ahmadreza Djalali måste alla stater som är parter till konventionen mot tagande av gisslan arbeta tillsammans för att snabbt utkräva ansvar av Iran och se till att förhindra, åtala och bestraffa sådana brottsliga handlingar, säger Diana Eltahawy.

Bakgrunden

I oktober 2017 dömdes Ahmadreza Djalali till döden för “korruption på jorden” genom “spioneri”, efter en mycket orättvis rättegång i en domstol i Teheran. Domstolen baserade sin bedömning i första hand på “erkännanden” som Ahmadreza Djalali menar gjordes medan han var utsatt för tortyr och annan illabehandling när han hölls i isoleringscell och inte hade tillgång till en advokat.

I november 2017 uppmanade FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande Iran att omedelbart släppa Ahmadreza Djalali och erbjuda honom möjlighet till kompensation och annan gottgörelse.

Den 16 mars 2022 tillät iranska myndigheter hjälparbetaren Nazanin Zaghari-Ratcliffe att lämna landet, efter att regeringen i Storbritannien betalat Iran 393,8 miljoner pund i uppgörelse om en skuld. Inom de närmsta veckorna kommer Amnesty International att offentliggöra slutsatserna från organisationens utredning av omständigheterna runt hennes sexåriga godtyckliga frihetsberövande, och frisläppandet, inom ramen för den internationella konventionen mot tagande av gisslan.

www.amnesty.se