|
Foto:
UN Photo/Eric Kanalstein
Svenska
Freds
Tio
år i Afghanistan
Intervjuer genomförda bland ett tvärsnitt av män och kvinnor i 14
av Afghanistans 34 provinser har visat att samtidigt som många
afghaner har välkomnat de många nybyggda klinikerna och skolorna,
finns ett utbrett missnöje med kvaliteten på dessa. I de flesta
undersökta områden framkom det att det inte existerar någon
akutsjukvård, medan en brist på kompetent personal på kliniker
har inneburit att många blir feldiagnostiserade vilket i vissa fall
har lett till döden. Vissa kliniker förblir stängda flera dagar
åt gången.
Christoffer Burnett-Cargill: |2011-10-06|
De
tillfrågade menade att även om allt fler går i skolan, är
kvaliteten på utbildningen mycket låg och många skolor är för dåligt
utrustade, ofta utan några böcker, och en brist på lärare innebär
att barnen ibland måste lära och utbilda sig själva. Undersökningen
visade också på högre förväntningar bland medborgarna, bland
annat från föräldrar som vill skicka sina barn till skolan – även
bland de traditionellt mer konservativa södra och östra delarna av
landet. En pappa säger: "Förut var vi inte intresserade av
att utbilda våra söner och döttrar eftersom vi inte förstod
vikten av utbildning men [nu]... Vi vill skicka både våra söner
och döttrar till skolan men det finns varken skolor eller lärare i
våra områden."
BAKOM
ALLA SIFFROR
Enorma summor av internationellt bistånd – totalt 57 miljarder
dollar sedan 2001 – har spenderats i Afghanistan vilket har lett
till några viktiga framsteg, speciellt i stadsområdena. Men denna
studie belyser klyftan mellan positiv retorik och en bister
verklighet. Bakom alla siffror i rubrikerna finns en bild av människor
som kämpar för att kunna ta sig till kliniker som saknar mediciner
eller läkare, och skolbarn som försöker utbilda sig utan läroböcker
eller klassrum, säger Anne Garella, Director, ACBAR.
En
växande rädsla för våld och militär aktivitet från alla sidor
hindrar människor från att få tillgång till grundläggande samhällsfunktioner
enligt de tillfrågade. Intervjuerna avslöjade vittnesmål om
angrepp på läkare och lärare och elever, särskilt
flickor, som blir trakasserade eller kidnappade på väg till
skolan. Räder mot, och genomsökningar av, kliniker samt vägspärrar
och checkpoints hindrar också åtkomsten till dessa institutioner.
TRÖTTHETEN
PÅ KRIG
I alla regioner talade afghanerna om deras trötthet på krig efter
tre årtionden av konflikter och deras starka önskan om en fredlig
lösning som de såg som avgörande för deras möjligheter att
kunna studera, arbeta och få hopp om en bättre framtid. Men de kände
samtidigt inte till någon nationell eller internationell process
som skulle kunna uppnå detta.
Som
svar på denna oro uttryckt av afghanerna – uppmanar nu en
internationell koalition av NGO:s, som arbetar med mänskliga rättigheter
och humanitära frågor, utrikesministrarna som möts i Bonn i
december att:
•
Förbinda sig till starka, hållbara nivåer av humanitärt-
och utvecklingsbistånd under civil ledning till Afghanistan som
bygger på de bräckliga framgångar från de senaste åren. Men
inriktningen på ansträngningarna bör vara att öka kvaliteten på
sociala tjänster snarare än att bara skapa synlig infrastruktur
– samt se till att kraftfulla åtgärder vidtas för att kunna
garantera en öppen och ansvarsfull användning av utvecklingsmedel.
•
Säkra stöd från det internationella samfundet för att se till
att afghanerna, oavsett bakgrund, och företrädare för det civila
samhället kan spela en meningsfull roll i processen för att säkra
en långsiktig lösning och ett slut på konflikten – inklusive
kvinnor som ofta har haft lite att säga till om. Respekten för mänskliga
rättigheter och rättvisa är centrala för alla avtal.
•
Vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att alla aktörer
i den afghanska konflikten (internationella styrkor, afghanska säkerhetsstyrkor
och beväpnade oppositionsgrupper) upprätthåller sina skyldigheter
att förhindra att civila drabbas – framför allt kvinnor, vars
tillgång till tjänster påverkas mest av osäkerhet och militär
verksamhet, samt vårdpersonal och lärare, som har varit mål för
attacker.
Uppmaningen
backas upp av en serie protestevenemang i sex huvudstäder (Paris,
London, Berlin, Oslo, Stockholm, Haag) i länder som kommer att
delta i Bonn-konferensen i december. Aktivister kommer att flyga
stora drakar vid olika viktiga platser med en slogan som lyder:
”Afghanistan tio år: Time to get it right”, som en start på
sin kampanj för att säkra starka internationella åtaganden vid
konferensen i Bonn.
KONKRETA
FÖRÄNDRINGAR EFTERLYSES
Tio år av engagemang i Afghanistan har inte lett till de resultat
som afghaner och det internationella samfundet vill se. Vi behöver
en konkret förändrad inriktning som kan ge det afghanska folket en
säkrare och bättre framtid. Bonnkonferensen är inte två månader
bort. Vi uppmanar våra regeringar att främja en allomfattande och
transparent process som kommer att leda till en legitim överenskommelse
för långsiktig fred i Afghanistan.
Gemensamt
pressmeddelande från: Action contre la Faim (ACF), Afgana,
Afghanaid, Agency Coordinating Body for Afghan Relief’s (ACBAR),
Catholic Agency for Overseas Development (CAFOD), Care
International, Christian Aid, Cordaid, Federation Internationale des
Droits de l’Homme (FIDH), medica mondiale, Mercy Corps, Norwegian
Afghanistan Committee, Oxfam, Swedish Peace and Arbitration Society
(Svenska Freds), War Child.
Christoffer
Burnett-Cargill, generalsekreterare.
|
