Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

ELKRAFT FRÅN HIMLEN

Vind i seglen

Starkt stöd för vindkraften

Vindkraft, solenergi och vattenkraft kan ge den högsta kapaciteten för Sveriges behov av elenergi – även för export. Kraftkällorna kan regleras för säkrare naturskydd och humanitet.

Paul Lindberg: |2020-10-11| Med en överbefolkad planet och en mastodontindustri är anspråken på livgivande naturlösningar vår tids viktigaste uppgift. Och det är vad den vetenskapliga forskningen inriktar kunskapen på. De nödvändiga alternativen måste alltså ersätta det skadliga för livet på denna planet. Solkraft och vindkraft kan utvecklas helt och hållet för hela samhällsbehovet. Det ersätter petroleum, kol och atomkraften som tillsammans är förödande för livet på Jorden.

Vindkraftens avgörande roll

För att helt kunna ersätta koldioxiden, med en minimal tidsåtgång, fordras pålitliga åtgärder som möjliggör vindkraftens och solenergins övertagande av både energitekniken och energipolitiken. Dessa kraftkällor har visats vara både billigare, effektivare och snabbare och som står redo av förverkligandet för de omedelbara behoven. Att tillsätta vindkraftstillväxten för att stoppa koldioxiden för klimatets skull är livgivande. Samtidigt som det är betydligt billigare energikällor och en verklig akut nödvändighet.

Vind- och solkraften pressar ned elkostnaderna vilket konkurrerar bort den nuvarande och skadliga elproduktionen. Det grundar sig på den nuvarande elproduktionens vetenskapliga framgångar.

Den nuvarande el-framställningen grundar sig till stor del på kol, olja och atomkraft. Denna kostsamma onödighet kompenseras istället med vind- och solkraft och ersätter de kostsamma och onödiga mellanhänderna. Installationen av vindkraftverken och solpanelerna ersätter alltså kol, olja och atomkraft. Det förenklar hela miljökomplexet avsevärt och för klimatet och framtiden!

Vindkraft och livet på landet

Sverige har tillräckligt mycket vind och dagsljus året om för att täcka en större del av elbehoven. Industrins intresse för vindkraft har ökat markant i landet på grund av lägre elpris, men framförallt av noll-koldioxid.

Företag tillsammans med Naturvårdsverket och Energimyndigheten har en positiv inställning för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Därför skapas förutsättningar för att kunna öka vindkraftens elproduktion från 20 TWh till 100 TWh år 2040. Det skulle innebära att vindkraften skulle stå för mer än Sveriges halva elanvändning. Den andra halvan bearbetas av utvecklingen av solkraft och vattenkraft.

Vindkraftverk måste naturligtvis placeras med en föredömlig säkerhet för livet på landet, eller på havskusten. Förändringar sker alltid i människans värld både på gott och ont. Och i detta fall måste det vara på gott. Vindkraftverken är nödvändiga för hela samhället, men får alltså inte missbrukas.

Enligt organisationen Nätverket vindkraftens klimatnytta, så har vindkraftverken en avgörande betydelse för att stoppa den globala uppvärmningen på grund av koldioxidutsläppen. De menar att "den ökade vindkraftsproduktionen skulle enligt våra beräkningar minska utsläppen av koldioxid med cirka 48 miljoner ton, genom elektrifiering av transportsektorn och industrin i Sveriges territoriella utsläpp, som uppgick till 52 miljoner ton 2018." Enligt ett uttalande i DN 2020-10-07.

En majoritet önskar ökning av vindkraft

Enligt Anders Wijkman, ordförande för Nätverket vindkraftens klimatnytta anser att "den ökade vindkraftsproduktionen skulle enligt forskarnas beräkningar minska utsläppen av koldioxid med cirka 48 miljoner ton, genom elektrifieringen av transportsektorn och industrin i Sverige".

Utvecklingen av möjligheterna med vindkraften visar på goda möjligheter att kunna minska koldioxidutsläppen inom en ganska realistisk tidsram. Vid en utbyggnad av vindkraftverken för 100 TWh skulle Sverige få cirka 60 kW vindkraft per kvadratkilometer, enligt Anders Vijkman (DN). Dessutom har nu Naturskyddsverket och energimyndigheten fördelat utbyggnadsbehoven om 80 TWh landbaserad vindkraft på alla länsstyrelser, för att med kommunerna kunna fortsätta att finna lämpliga vindkraftsområden.

Det har visat sig att vindkraftsutvecklingen har ett starkt stöd bland allmänheten. Och det är en av förutsättningarna för möjligheten att stoppa den globala uppvärmningen. Därför är det ytterst viktigt att detta förtroende hos allmänheten inte missbrukas i och med vindkraftsplaceringarna.

Anders Wijkman:

Två förslag kan möjliggöra en hållbar vindkraftsutbyggnad

1 Kommunerna måste uppmuntras att delta. Den nya kartläggningen visar att det kommunala vetot sedan 2014 har stoppat minst 1 277 vindkraftverk under pågående tillståndsprocess. Det motsvarar drygt hälften av de 2 323 verk som beviljades tillstånd under samma period. Dessutom är det många projekt som stoppats av kommunernas motstånd i ett tidigare skede.

Det kommunala vetot har sedan 2014 stoppat minst 1.277 vindkraftverk under pågående tillståndsprocess.

Ett sätt att påverka utvecklingen skulle vara att låta kommunerna få ta del av fastighetsskatten från vindkraft, cirka 17 miljoner kronor om året för varje ny TWh vindkraft i kommunen (denna summa reduceras något efter hand). Kommunerna bör också få stöd från staten för att identifiera lämpliga områden för vindkraft samtidigt som beslutet om kommunalt tillstyrkande bör fattas tidigare i tillståndsprocessen, inte ska kunna ändras och endast baseras på om den aktuella platsen är lämplig för vindkraft eller inte.

2 Klimatnyttan måste viktas tyngre i tillståndsprocessen. En tidigare kartläggning visar att vindkraftens klimatnytta spelar en alltför liten roll i tillståndsbeslutet. Mark- och miljööverdomstolen har inte nämnt vindkraftens klimatnytta i ett enda domskäl i sammanlagt 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016.

Domstolen anger visserligen att vindkraften är en viktig förnybar energikälla och att utbyggnaden ligger i linje med miljömålen, har ett starkt allmänintresse, underlättar att nå de energipolitiska målen samt bidrar till hållbar utveckling. Men vindkraftens allra största fördel, den mycket stora klimatnyttan, nämns alltså inte i domskälen.

Regeringen bör följa Klimatpolitiska rådets förslag om att föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf och miljöbalken bör ange att den klimatmässiga nyttan av vindkraften särskilt ska beaktas.

Regeringen bör följa Klimatpolitiska rådets förslag om att föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf och miljöbalken bör ange att den klimatmässiga nyttan av vindkraften särskilt ska beaktas. Vi noterar med gillande att Klimaträttsutredningen bland annat ska se över miljöprövningen av ”verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen”. Detta gäller definitivt vindkraft.

Sverige har väsentligt bättre förutsättningar för vindkraft än övriga Europa. Vi har bra vindförhållanden, vattenkraft som reglerkraft, goda möjligheter att exportera el, vårt land är gles­befolkat och vi har långa kuststräckor. Vindkraften kan dessutom byggas helt utan subventioner.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten anger att Sverige har en låg ”turbintäthet” i jämförelse med andra europeiska länder. Tyskland, med tio gånger högre befolkningstäthet, har 180 kW vindkraft per kvadratkilometer, medan Danmark ligger på 140 kW. Vid en utbyggnad till 100 TWh vindkraft skulle Sverige uppnå cirka 60 kW vindkraft per kvadratkilometer, fortfarande mycket långt under Tysklands och Danmarks nuvarande nivå.

Den ökade elproduktionen från vindkraft kan göra Sverige till ett föregångsland i klimatomställningen, samtidigt som den skapar nya jobb och genom att pressa elpriset attraherar elintensiva anläggningar till Sverige. Regeringen får inte missa denna möjlighet.

( Först publicerad i DN 2020-10-07)