 |
| |
De kan till exempel identifiera områden som är
särskilt lämpliga för en äng, exempelvis längsmed vägkanter,
säger Isak Isaksson
|
Foto:
RLC |
Naturskyddsföreningen
Världens längsta blomsteräng
För att ekosystemet och matproduktionen ska fungera, behövs blomrika
miljöer som vilda bin och andra pollinatörer trivs i. Eftersom många
av dessa miljöer har försvunnit behöver de återskapas, och därför
lanserar Naturskyddsföreningen nu projektet ”Världens längsta
blomsteräng”.
Christopher Engberg Dahl: |2022-08-07|
Målet är att hjälpa pollinatörerna och stärka den biologiska
mångfalden, samtidigt som föreningen vill slå ett
Guiness-världsrekord med hjälp av kommuner, vägföreningar och
privatpersoner.
I Sverige är de livsviktiga
pollinatörerna hotade. Tittar vi enbart på Sveriges vilda bin är en
tredjedel på väg att försvinna. Det beror framförallt på att betes-
och ängsmarker har minskat med 75 procent de senaste hundra åren,
enligt Jordbruksverket.
–
Pollinatörerna är beroende av betes- och ängsmarker. Ett ohållbart
jord- och skogsbruk, igenväxning av landskapet och användandet av
kemiska bekämpningsmedel har bidragit till att pollinatörerna har
trängts bort. Man brukar säga att vi har pollinatörerna att tacka
för var tredje tugga mat och därför är vi oroade över
pollinationernas situation, säger Karin Lexén, generalsekreterare på
Naturskyddsföreningen.
Vänd den negativa utvecklingen
För att
bidra till att vända den negativa utvecklingen startar nu
Naturskyddsföreningen projektet ”Världens längsta blomsteräng”.
Projektet görs med stöd av Svenska Postkodlotteriet och riktar sig
till såväl privatpersoner som kommuner och lokala vägföreningar över
hela Sverige. Målet är att tillsammans sätta ett
Guiness-världsrekord för världens längsta blomsteräng genom att
återskapa pollinatörernas naturliga livsmiljöer.
–
Naturskyddsföreningen har många lokala kretsar runtom i landet som
redan är involverade i projektet och som kan bidra med expertis och
hjälp för att få igång arbetet. De kan till exempel identifiera
områden som är särskilt lämpliga för en äng, exempelvis längsmed
vägkanter, säger Isak Isaksson, sakkunnig inom biologisk mångfald på
Naturskyddsföreningen.
Vägkanter är särskilt viktiga platser för projektet
Vägkanter
längs både cykelbanor och bilvägar är särskilt viktiga platser för
projektet. Vägkanterna i Sverige bildar tillsammans en 600 000
kilometer lång sträcka och enligt Artdatabanken kan rätt skötsel
göra att rödlistade arter frodas och sprids i de miljöerna.
–
Vägkanterna har potential att bli till paradis för biologisk
mångfald, så länge de inte klipps för tidigt på året och för ofta.
Det räcker ofta med att klippa vägkanterna en gång per år, efter
blomningen i slutet av augusti eller början av september. Om det
finns invasiva arter som blomsterlupiner, bör man klippa fler gånger
under säsongen. Man spar också pengar genom att klippa mer sällan,
säger Isak Isaksson.
Av de
600 000 kilometer långa vägkanterna är målet att minst 1 000
kilometer ska bli blomrika. De kommuner, vägföreningar och
privatpersoner som ansluter sig till projektet och vill bidra till
att sätta ett nytt världsrekord kan registrera sina blomrika
vägkanter på Naturskyddsföreningen.
www.snf.se
|
