|
|
WHO
framhåller att miljögifter samlas in från hela samhället,
från biltvättar, industrier, avfallsupplag osv. och hamnar i
avloppsvattnet och koncentreras i avloppsslammet, som sedan
sprids på odlingsmarken.
|
FOTO: RLC
|
REN
ÅKER – REN MAT
Dags
att ingripa
Upphör
med slamspridning
Nu
är det dags för oss att ingripa. All slamspridning måste
upphöra! Jag har i en lång
rad artiklar berättat hur avloppsslammet är fyllt av kanske 100
000-tals miljögifter, kemikalier, tungmetaller, läkemedelsrester
osv. samt deras nedbrytningsprodukter. Det
handlar om gifter som inte alls behöver finnas i livsmedlen.
Gunnar Lindgren: |2014-11-21|
I mitt senaste nyhetsbrev redovisade jag en artikel i Dagens
Medicin där tre läkare slår fast att ”Avloppsslam kan skada
hälsan”. Detta negligeras av en slamföreträdare som i Dagens
Medicin utan betänkligheter säger att ”mer slam skall spridas".
Tidigare
har världshälsoorganisationen WHO varnat för att hormonstörande
miljögifter avdunstar från slam och därmed sprids till alla
odlingar – både till betesmark för mjölkkor, spannmål för
barnvälling och ekologiska odlingar. Därmed finns de högst
sannolikt också i mjölk, kött, ägg och mjöl.
Andra
som varnar för slamspridningen är Läkare för Miljön,
Naturskyddsföreningen, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin,
Skogsstyrelsen, Uppsala Universitet, Tandvårdsskadeförbundet, Ren
Åker Ren Mat m fl.
För
några år sedan ställde jag i ett nyhetsbrev en fråga om slammet.
De allra flesta läsare utom ett fåtal ansåg då att
slamspridningen måste upphöra. Nu är det dags igen!
Slamspridningen
gör att miljögifter finns i vår mat
Miljögifter
i slam hotar hälsan hos barn och vuxna. Världshälsoorganisationen
WHO har i en uppmärksammad rapport visat att hormonstörande
miljögifter är en trolig orsak till en rad sjukdomstillstånd hos
barn, ungdomar och vuxna. Man nämner bland annat: bröstcancer,
låg spermiekvalitet, missbildade könsorgan, för tidiga födslar,
låga födelsevikter, prostatacancer, testikelcancer, fetma,
diabetes och tidigarelagd pubertet, beteendestörningar, astma,
ökad infektionskänslighet, hjärtsjukdom, Alzheimer, Parkinson,
tidig menopaus och åderförkalkning.
När
det gäller exponeringen för dessa miljögifter, kommer de mest
kraftfulla ämnena i form av föroreningar i vår mat. Där hittar
man idag bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, klorerade
bekämpningsmedel, policykliska aromatiska kolväten, dioxin, PCB
osv i en icke överblickbar ”cocktail”. De flesta av dessa är
fettlösliga och svårnedbrytbara. De hamnar i navelsträngsblod och
bröstmjölk.
WHO
VARNAR OM SLAMSPRIDNING
WHO
framhåller att dessa miljögifter samlas in från hela samhället,
från biltvättar, industrier, avfallsupplag osv. och hamnar i
avloppsvattnet och koncentreras i avloppsslammet. WHO anger vidare
att de efter slamspridning i livsmedelsproduktionen avdunstar från
åkrarna till atmosfären. Sedan faller de ned på alla odlingar,
på exempelvis betesmark för kor och spannmål för barnvälling.
Även ekologiska odlingar drabbas. Miljögifter kan idag påvisas i
de flesta livsmedel – i både mjölkprodukter och barnmat.
Livsmedelsverket
säger: ”Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år.
Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som
möjligt under uppväxten”. Alla bidrag av miljögifter till
barnens värld skall alltså pressas tillbaka i möjligaste mån,
även om de ligger under gränsvärdet som ju egentligen spelat ut
sin roll.
Barns
intag av Perfluorerade miljögifter
Nyligen
fick förekomsten av perfluorerade miljögifter (kallas gemensamt
för PFAA) i dricksvatten i bl a Ronneby stor uppmärksamhet.
I slammet som sprids på åkermarken
finns ett stort antal av perfluorerade miljögifter. (Se bilaga ”Miljögifter
i slam”, näst sista tabellen). Miljögifter i slammet avdunstar
till lufthavet. Perfluorerade
ämnen faller ned från luften på alla odlingar.
Livsmedelsverket
har visat att de perfluorerade miljögifterna finns i
spannmålsprodukter och andra livsmedel som barn äter. Barnens
intag av exempelvis PFOA kommer till 74 % från spannmålsprodukter,
potatis och mjölkprodukter. (”Riskvärdering av perfluorerade
alkylsyror i livsmedel och dricksvatten”. Livsmedelsverket,
Rapport 11-2013).
Kemikalieinspektionen
säger: ”PFOA (perfluoroktansyra) bryts inte heller ned i naturen,
det är reproduktionsstörande och misstänks vara
cancerframkallande för människan. PFOA och fyra PFOA-liknande
ämnen med lägre kolkedja (C10-C13) har satts upp på EU:s
kandidatlista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (substances
of very high concern). Orsaken är att de är mycket persistenta och
mycket bioackumulerande.” De
olika PFAA finns i alla livsmedelsgrupper, fast mer eller mindre
beroende på vilken PFAA det är och vilken grupp det är.
Observera
hur barn får i sig dessa perfluorerade miljögifter från ett stort
antal livsmedel: Cerealier, Mejeri,
Frukt, Potatis,
Grönsaker, Kött
och Fisk; Matfett och Bakverk.
I övrigt ingår ägg, socker och
sötsaker, samt drycker
Källa:
Tabell från ”Livsmedelsverkets rapportserie nr 11/2013”, Sid 33
och 34.
Alla
dessa perfluorerade ämnen bildar en ”cocktail” av miljögifter.
Är denna hälsofarlig för barn på samma sätt som PFOS från
brandskum i dricksvatten?
Ytterligare
upplysningar om perfluorerade miljögifter
I
en undersökning av PFAA i blod hos unga kvinnor från Uppsala
mellan 1996 och 2010 fann Livsmedelsverket att halten
perfluorbutansulfonat (PFBS) och perfluorhexansulfonat (PFHxS) har
ökat kraftigt. Orsakerna till
de snabbt stigande halterna av PFBS och PFHxS är okända. Möjligen
dricksvattnet?
Kvinnor
som har angett att de ammat sitt barn minst 12 månader hade 32–44
procent lägre nivåer av perfluoroktansulfonat (PFOS),
perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansulfonat (PFHxS) i blodet
jämfört med kvinnor som angett att de ammat kortare tid. Högre
serumhalter av PFOS samt flera andra PFAA hittades även här hos de
som åt mycket fisk. Studien antyder att även PFAA bör tas med vid
framtida risk-nyttovärderingar av fisk som livsmedel. Vidare
visar studien att PFAA förs över till spädbarn via bröstmjölk,
något som kan innebära en betydande PFAA-exponering.
Det
syntes en ökning av PFNA och perfluordekansyra, PFDA, med 4–5
procent per år. Dessa ökningar kan tyda på att det skett en
förskjutning i användningen av PFOA till PFNA och PFDA.
Därutöver syntes relativt snabba ökningar av
perfluorbutansulfonat, PFBS, med 14 procent per år från låga
halter, samt av PFHxS med 8 procent per år. PFBS har av industrin
lanserats som ersättare för PFOS och det spekulerades att detta
var orsaken till de ökande exponeringarna.
Slutsats:
Perfluorerade miljögifter sprids med avloppsslam. Detta måste
upphöra!
EU:s
kandidatlista
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
|