 |
| |
Förra året
släppte Sverige ut 48 miljoner ton växthusgaser, vilket är en
ökning med 4 procent jämfört med 2020 enligt SCB.
|
Foto:
WWF / Getty
Images |
VÄRLDSNATURFONDEN
Sex
av åtta partier missar helt
Parisavtalets 1,5-gradersmål
Ny analys:
Två partiers klimatmål (MP, V) är nära
Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ytterligare två partier (C, L) går
längre än Sveriges klimatmål, men når inte lika långt. Övriga
partier (KD, M, S, SD) har mål i linje med det svenska klimatmålet,
men är längre ifrån 1,5-gradersmålet.
Madeleine van der Ve:
|2022-07-08| Det visar en ny analys
av partiernas klimatmål med klimaträttvisa i fokus. Bakom projektet
står Klimatkollen, forskarnätverket Researchers’ Desk, WWF, Våra
barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och
Naturskyddsföreningen.
– Det är
uppmuntrande att fyra partier har högre ambitioner än Sveriges
nuvarande klimatmål och att två av dem har ambitioner som nästan når
upp till en rättvist fördelad koldioxidbudget för Sverige, enligt
Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men nu måste ambitionerna omsättas i
praktik, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi
vid Stockholms universitet.
För att
vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt
släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. (Stoddard and Anderson,
2022). Det utgör Sveriges andel av den globala budgeten för
Parisavtalets 1,5 gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets
rättviseaspekt. Den bygger på att historiska utsläpp spelar roll,
eftersom koldioxid från mänsklig aktivitet påverkar klimatet i
tusentals år. Om Sveriges utsläpp överstiger den rättvisa andelen så
tar vi av fattigare länders utrymme, eller så missar vi klimatmålen.
I analysen
jämförs både partiernas klimatmål och deras ambitioner för
kompletterande åtgärder. Miljöpartiets och Vänsterpartiets klimatmål
bedöms ligga inom ramen för en rättvist fördelad koldioxidbudget,
medan avståndet till nästföljande parti, Centerpartiet, motsvarar
nära 100 Mton CO2, – cirka två gånger Sveriges totala utsläpp 2021.
Tabellförklaring:
Klimaträttvist mål (Stoddard and Anderson,
2022): 170 Mton CO2
Sveriges nuvarande mål: 355 Mton CO2
(motsvarar 2,1 gånger mer än Parisavtalets 1,5-gradersmål).
Sverigedemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
Socialdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges
nuvarande mål)
Kristdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges
nuvarande mål)
Centerpartiet: 311 Mton CO2
Vänsterpartiet: 217 Mton CO2)
Miljöpartiet: 180 Mton CO2)
Liberalerna: 355 Mton CO2 (Sveriges
nuvarande mål)
Inkluderar man partiernas mål för
kompletterande åtgärder, som bio-CCS (lagring av koldioxid från
biobränsle) och kolinlagring i skog och mark, så sticker fortfarande
Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut som mest långtgående, men även
Liberalerna utmärker sig, med omfattande mål för bio-CCS.
– En faktabaserad politik måste innehålla
både mål och åtgärder som överensstämmer med Parisavtalet. Det är
tydligt att alla partier nu måste skärpa arbetet med att få ner
utsläppen i närtid och utgå från en nationell koldioxidbudget, säger
Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik,
Världsnaturfonden WWF.
Analysen baseras
på en enkät till samtliga riksdagspartier. Alla partier utom
Moderaterna har svarat. Svaren har analyserats av forskare från
nätverket Researchers’ Desk och WWF. Moderaterna är med i analysen
av klimatmålen, trots att de inte svarade på enkäten, eftersom de
tidigare ställt sig bakom Sveriges nuvarande klimatmål och därmed
görs beräkningarna utifrån det.
– Våra unga
förstår att våra politiker inte gör det som krävs enligt
vetenskapen. Nu måste alla partier kliva fram och vara modiga och ta
faktabaserade beslut. För varje år som partierna duckar ansvaret,
ökar klimatskulden till våra barn – det kan vi inte acceptera, säger
Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat och
medgrundare av Klimatkollen.
Partierna har
också tillfrågats om de står bakom EU:s förslag till mål för upptag
av koldioxid i skog och mark. Miljöpartiets och Vänsterpartiets svar
är ja. Deras ambitioner för kolinlagring innebär att Sveriges natur
skulle öka upptaget av koldioxid motsvarande utsläppen från industri
och transporter.Socialdemokraterna och Centerpartiet vill behålla
nuvarande nivåer, vilket inte är i linje med EU:s förslag.
Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna har inte svarat
på frågan.
– Sverige kunde göra stor klimatnytta
genom att öka upptaget av kol i skog och mark, vilket också EU
önskat av oss. Det är en besvikelse att bara två partier visar en
tydlig vilja att göra så, säger Erik Pihl, sakkunnig energi på
Naturskyddsföreningen.
FAKTA:
Klimatkollens partigranskning
Resultatet
är del 1 i en granskning av partiernas klimatpolitik och omfattar en
analys av riksdagspartiernas svar på två frågor:1. Vilken
utsläppsbudget eller klimatmål vill ert parti se?2. Står ert parti
bakom EU:s förslag till mål om att Sverige ska
ha en nettoinbindning av kolinlagring från skog och mark på 47,3
miljoner ton CO₂e årligen
till 2030?
Del 2 av partigranskningen släpps i
augusti. Då analyseras några av de mest centrala åtgärderna för att
minska utsläppen, åtgärder som kan genomföras under kommande
mandatperiod och ge effekt till 2030.
PM med analys av partiernas klimatmål
finns här och en analys om kolinlagring i skog och mark finns här.
Informationen finns även på Klimatkollen här
Partigranskningen
är samordnad av Klimatkollen tillsammans med Världsnaturfonden WWF,
forskarnätverket Researchers’ Desk, påverksansorganisationen Våra
barns klimat och klimatteknikbolaget ClimateView. Granskningen görs
i samarbete med rådgivnings- och revisionsföretaget PwC samt
Naturskyddsföreningen.
Om
koldioxidbudgetar
En
koldioxidbudget visar den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut
för att klara en viss global temperaturökning med en viss
sannolikhet. FN:s klimatpanel, IPCC har tagit fram koldioxidbudgetar
som visar vilken mängd utsläpp som motsvarar en viss
temperaturökning, med olika nivåer av sannolikhet.
Förra året släppte Sverige ut 48 miljoner
ton växthusgaser, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2020
enligt SCB. Koldioxidutsläppen uppgick 2021 till 37 miljoner ton.
För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige
maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid
Det skulle
innebära att Sveriges utsläpp behöver minska med 21 procent
(exponentiellt) från 2022. Den nationella koldioxidbudgeten har
beräknats av forskare vid Uppsala universitet. I analysen exkluderas
utsläpp från cementproduktion som istället fördelas globalt innan
nationella budgetar räknas fram. Läs mer här.
Om Klimatkollen
Klimatkollen är ett nytt digitalt verktyg som presenterar
klimatfakta och utsläppsdata för Sverige och alla kommuner. Syftet
är att visualisera fakta på ett enkelt och tilltalande sätt, för att
på det sättet bidra till en mer faktabaserad klimatdebatt och
åtgärder som minskar utsläppen i linje med Parisavtalet.
Klimatkollen är utvecklad av Klimatbyrån ideell förening i samarbete
med bland andra WWF, Iteam, Våra barns klimat, Klimatklubben och
ClimateView.
VÄRLDSNATURFONDEN
|
