|
|
| |
Fältbiologerna
i Sameland till skydd mot kolonisering av naturresurser.
|
Foto: FB
|
SVENSKA
KYRKAN
Berättelser
som måste höras
Då
rasbiologiska idéer var rådande
Under
Jokkmokks marknad, lanseras boken ”När jag var åtta år lämnade
jag mitt hem och har ännu inte kommit tillbaka” Minnesbilder
från samernas skoltid. Syftet med boken är att med samers egna
berättelser och andra artiklar ge en fördjupad bild av den samiska
skolhistorien. Tyngdpunkten ligger på nomadskolan som central
utbildningsinstitution för samerna.
Ewa
Almqvist:
|2016-01-29|
– Nomadskolan har spelat en central roll i
samepolitiken. Det var en politik och skolform som byggde på
rasistiska idéer om högre och lägre raser och som tog
ifrån många samer deras språk, kultur och människovärde,
säger ärkebiskop Antje Jackelén.
–
Berättelserna i denna bok måste höras! Utan dem kan inte
Sverige göra upp med sin koloniala historia. I Svenska kyrkan
vill och måste vi ta ansvar för vår del av denna historia.
Boken
lanseras av Svenska kyrkan och Samiska rådet i Svenska kyrkan
i ett seminarium under Jokkmokks marknad.
I
boken berättar äldre samer om sina erfarenheter, känslor
och minnen från sin tid i nomadskola och arbetsstuga. För en
del handlade det om misshandel och en ständig hemlängtan, i
en miljö med främmande värderingar där man tvingades tala
ett annat språk än sitt samiska modersmål.
rasbiologiska
idéer |
|
Boken
ger även olika perspektiv på utbildningen av samer. Bland annat
beskrivs hur statsmakt och kyrka genom utbildningsväsendet
försökte assimilera och kolonisera den samiska befolkningen.
Särskilt uppmärksammas tidsperioden 1913–1940, en tid då
rasbiologiska idéer var rådande. Den samiska befolkningen ansågs
vara en lägre stående ras, och barnen skulle därför behandlas
annorlunda än andra barn i Sverige. Boken beskriver också
behandlingen av samer i Sverige och de konsekvenser det fortfarande
har i vår tid.
Bokens
huvudredaktör är Kaisa Huuva och medredaktör är Ellacarin
Blind. Förord har skrivits av ärkebiskop Antje Jackelén
och Samiska rådets ordförande Sylvia Sparrock.
Mer
att läsa: Om samiskt i Svenska kyrkan
Under
en konferens om samiskt kyrkoliv, Ságastallamat i Kiruna hösten
2011, uttryckte samiska företrädare inom Svenska kyrkan behov av
fördjupad kunskap och forskning om förhållandet mellan kyrkan och
samerna. De uppmanade kyrkliga ledare att ta ansvar för
oförrätter och kränkningar som kyrkan gjort sig skyldig till mot
den samiska befolkningen. Särskilt lyftes kyrkans ansvar för
nomadskolan och dess långtgående konsekvenser.
synliggöra
kyrkans roll som utövats mot samerna
Våren
2012 fattade kyrkostyrelsen beslut om två projekt med syfte att
dokumentera och synliggöra kyrkans roll i det förtryck som
utövats mot samerna:
En
dokumentation av berättelser om äldre samers skolminnen och en
fördjupad bild av den samiska skolhistorien. Tyngdpunkten ligger
på tidsperioden 1910–1950 då nomadskolan var en central
utbildningsinstitution för samerna.
En
vetenskaplig antologi, ”vitbok”, som kartlägger förhållandet
mellan kyrkan och samerna, i samarbete med institutionen för idé-
och samhällsstudier vid Umeå universitet. Vitboken kommer ut i
mars 2016.
Genom
dessa publikationer vill Svenska kyrkan redovisa de oförrätter man
gjort sig skyldig till samt granska sin skuld och sitt ansvar mot
samerna i ett kolonialt förflutet.
Om
samiskt i Svenska kyrkan
|
