IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Fältbiologerna i Sameland till skydd mot kolonisering av naturresurser.

Foto: FB

SVENSKA KYRKAN

Berättelser som måste höras

Då rasbiologiska idéer var rådande

Under Jokkmokks marknad, lanseras boken ”När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och har ännu inte kommit tillbaka” Minnesbilder från samernas skoltid. Syftet med boken är att med samers egna berättelser och andra artiklar ge en fördjupad bild av den samiska skolhistorien. Tyngdpunkten ligger på nomadskolan som central utbildningsinstitution för samerna.


Ewa Almqvist: |2016-01-29– Nomadskolan har spelat en central roll i samepolitiken. Det var en politik och skolform som byggde på rasistiska idéer om högre och lägre raser och som tog ifrån många samer deras språk, kultur och människovärde, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

– Berättelserna i denna bok måste höras! Utan dem kan inte Sverige göra upp med sin koloniala historia. I Svenska kyrkan vill och måste vi ta ansvar för vår del av denna historia.

Boken lanseras av Svenska kyrkan och Samiska rådet i Svenska kyrkan i ett seminarium under Jokkmokks marknad.

I boken berättar äldre samer om sina erfarenheter, känslor och minnen från sin tid i nomadskola och arbetsstuga. För en del handlade det om misshandel och en ständig hemlängtan, i en miljö med främmande värderingar där man tvingades tala ett annat språk än sitt samiska modersmål.

rasbiologiska idéer 

Boken ger även olika perspektiv på utbildningen av samer. Bland annat beskrivs hur statsmakt och kyrka genom utbildningsväsendet försökte assimilera och kolonisera den samiska befolkningen. Särskilt uppmärksammas tidsperioden 1913–1940, en tid då rasbiologiska idéer var rådande. Den samiska befolkningen ansågs vara en lägre stående ras, och barnen skulle därför behandlas annorlunda än andra barn i Sverige. Boken beskriver också behandlingen av samer i Sverige och de konsekvenser det fortfarande har i vår tid.

Bokens huvudredaktör är Kaisa Huuva och medredaktör är Ellacarin Blind. Förord har skrivits av ärkebiskop Antje Jackelén och Samiska rådets ordförande Sylvia Sparrock.

Mer att läsa: Om samiskt i Svenska kyrkan

Under en konferens om samiskt kyrkoliv, Ságastallamat i Kiruna hösten 2011, uttryckte samiska företrädare inom Svenska kyrkan behov av fördjupad kunskap och forskning om förhållandet mellan kyrkan och samerna. De uppmanade kyrkliga ledare att ta ansvar för oförrätter och kränkningar som kyrkan gjort sig skyldig till mot den samiska befolkningen. Särskilt lyftes kyrkans ansvar för nomadskolan och dess långtgående konsekvenser.

synliggöra kyrkans roll som utövats mot samerna

Våren 2012 fattade kyrkostyrelsen beslut om två projekt med syfte att dokumentera och synliggöra kyrkans roll i det förtryck som utövats mot samerna:

En dokumentation av berättelser om äldre samers skolminnen och en fördjupad bild av den samiska skolhistorien. Tyngdpunkten ligger på tidsperioden 1910–1950 då nomadskolan var en central utbildningsinstitution för samerna.

En vetenskaplig antologi, ”vitbok”, som kartlägger förhållandet mellan kyrkan och samerna, i samarbete med institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Vitboken kommer ut i mars 2016.

Genom dessa publikationer vill Svenska kyrkan redovisa de oförrätter man gjort sig skyldig till samt granska sin skuld och sitt ansvar mot samerna i ett kolonialt förflutet.

Om samiskt i Svenska kyrkan

RLC