Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Alla stater är skyldiga att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter.	Foto: Corel

AMNESTY

Romer i Europa

Vi behandlas som sopor

Romer är en av Europa äldsta etniska minoriteter och uppskattningsvis lever 10-12 miljoner romer i de 47 länder som är medlemmar i Europarådet. Under århundraden har romerna utsatts för allvarlig diskriminering och utgör fortfarande en av de mest utsatta grupperna i Europa. Regeringar har underlåtit att skydda romer från diskriminering.

  Elisabeth Löfgren: |2012-01-13| Som en konsekvens av utsattheten lever miljontals romer i socialt utanförskap runt om i Europa, med bristande tillgång till utbildning, bostad, hälsa och arbete.

Tvångsvräkningar

De europeiska regeringarna ignorerar internationella människorättslagar och tvångsvräker tusentals människor från deras hem. Merparten av dem som drabbas lever i fattigdom eller i samhällets marginaler. De diskrimineras och behandlas ibland som kriminella brottslingar.

Konsekvenserna av tvångsvräkningar är katastrofala – människor förlorar inte bara sina hem och ägodelar, deras sociala nätverk slås sönder och tillgången till arbete och samhällsservice såsom skola och sjukvård, försvåras. Deras livssituation försämras och många blir hemlösa.

Rumänien – vi behandlas som sopor

År 2004 tvångsförflyttade kommunen fler än etthundra romer från deras bostäder i centrum av byn Miercurea Ciuc, vars befolkning är av ungerskt ursprung. De omplacerades i åtta bostadscontainrar bakom en avloppsreningsverk i slutet av Primaveriigatan i utkanten av staden.

Några flyttade själva till en soptipp ett par kilometer bort som de tyckte var mindre dålig än reningsverket. Flytten skulle vara tillfällig, men efter mer än 6 år fortsätter familjerna att bo där under vidriga förhållanden: de saknar all juridiskt besittningsrätt, de har ingen tillgång till samhällstjänster och infrastruktur och bostäderna är helt oacceptabla, de saknar skydd mot värme och kyla och stanken från reningsverket är outhärdligt, särskilt på sommaren.

Containrarna ligger inom den 300 meters gräns som rumänsk lag föreskriver som minsta avstånd till bostäder. Lagen förbjuder bostäder inom denna gräns om inte följderna för hälsan har blivit utredda, vilket inte har skett.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter
Amnesty har besökt dem tre gånger och undersökning visade att en majoritet vill inget hellre än att flytta någon annanstans med adekvata levnadsvillkor. Några av de boende har tagit fallet till domstolen, och efter att ha tömt alla nationella möjligheter och med stöd från CRISS har de tagit fallet till

Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Samma förhållanden råder även i Bulgarien, Grekland, Italien, Rumänien och Serbien.

Runt om i Europa nekas romer rätten till lika tillgång till skälig bostad, utbildning, hälsa, vatten och sanitet. Den utbredda diskrimineringen gör att de blir en måltavla för tvångsvräkningar. Samma diskriminering påverkar deras möjligheter att få jobb, vilket i sin tur gör att de kan ha svårt att hyra en bostad. 

Många romer har i slutändan inget annat val än att försöka hitta tak över huvudet varhelst de kan, ofta i informella bosättningar och utan besittningsrätt. Myndigheterna erbjuder sällan några alternativa bostäder till romer som tvångsvräkts. I stället hamnar de i olika former av tillfälliga boenden och riskerar att tvångsvräkas om och om igen. 

Amnesty har tillsammans med lokala frivilligorganisationer dokumenterat tvångsvräkningar av romer i bland annat Bulgarien, Grekland, Italien, Rumänien och Serbien

Mänskliga rättigheter

Fattigdom och 

mänskliga rättigheter

Fattigdom handlar inte bara om avsaknad av resurser. Människor som lever i fattigdom beskriver själva hur de förnekas sina rättigheter och diskrimineras, marginaliseras och exkluderas. De flesta människor som lever i fattigdom har få möjligheter att förverkliga sina rättigheter.

Amnesty hävdar inte att fattigdom i sig är en människorättskränkning. Däremot finns det i många fall en direkt koppling mellan människorättskränkningar och fattigdom. 

Personer som utsätts för människorättskränkningar löper ökad risk att hamna i fattigdom eller att bli ännu fattigare. Att leva i fattigdom ökar på samma sätt risken för att utsättas för MR-kränkningar.

Ett tydligt exempel är tvångsvräkningar som nästan uteslutande drabbar fattiga människor. Familjerna förlorar sina hem, ägodelar och kanske också sina försörjningsmöjligheter. 

Många måste själva hitta en lösning eftersom de sällan erbjuds någon ersättningsbostad. De kan tvingas bosätta sig långt från barnens skola och annan samhällsservice.

Fattigdom är inte något ofrånkomligt utan ofta ett förutsägbart och förväntat resultat av beslut från dem som har makt att påverka människors liv, såsom regeringar och ekonomiska aktörer. 

Fattigdom är ett tecken på att stater och regeringar undlåtit att respektera och främja medborgerliga, kulturella, ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Det gäller i såväl rika som fattiga länder.

Vårt mål är att fattiga människor ska ha möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter genom lika tillgång till rättigheter, service och rättvisa. De ska själva ha möjlighet att aktivt delta i beslut och processer som påverkar deras liv. 

Alla stater är skyldiga att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter, i det egna landet såväl som utomlands. Även ekonomiska aktörer och företag är skyldiga att respektera människors rättigheter.