
|
|
Sveriges
överenskommelse med Nato handlar exempelvis om att Natosoldater ska få immunitet för
eventuella brott som begås på svenskt territorium. Sveriges
alliansfrihet nämns däremot inte och inte heller det faktum att
Sverige ytterligare närmar sig kärnvapenalliansen Nato.
|
Foto: Otan
|
SVENSKA
FREDS
Närmandet
till Nato
Steget
bort från alliansfriheten
Den
10 januari inleds årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens
i Sälen. Vi saknar en av årets viktigaste säkerhetspolitiska
frågor på agendan: Sveriges närmanden till Nato. Beslut om det
så kallade värdlandsavtalet fattades av den dåvarande
alliansregeringen bara dagar före valet 2014 utan att föranledas
av någon offentlig diskussion.
Anna
Ek:
|2016-01-09|
Avtalet har av både den tidigare och den nuvarande
regeringen behandlats som en teknikalitet snarare än en viktig säkerhetspolitisk
fråga. I vår ska riksdagen rösta om avtalet som innebär ett
stort steg bort från den militära alliansfriheten.
Den
4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med
Nato om värdlandsstöd, något som kommit att kallas värdlandsavtalet.
Nato har för närvarande ingått drygt 25 liknande samförståndsavtal
med andra medlems- och partnerländer. I promemorian Ds 2015:39
redogör Försvarsdepartementet bland annat för de författningsändringar
som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser.
Det handlar exempelvis om att Natosoldater ska få immunitet för
eventuella brott som begås på svenskt territorium. Sveriges
alliansfrihet nämns däremot inte och inte heller det faktum att
Sverige ytterligare närmar sig kärnvapenalliansen Nato.
Promemorian
skickades den 10 juli 2015 ut på remiss till 47 instanser. Inga av
dessa instanser tillhör civilsamhället eller folkrörelser. Den
demokratiska beredningen av avtalet är undermålig. Regeringen har
en ambitiös strategi för civilsamhällets deltagande i bistånds-
och utvecklingspolitiken. Samma borde gälla för de säkerhetspolitiska
frågorna.
Det
behövs en diskussion och debatt om vad vi egentligen menar med
säkerhet och säkerhetspolitik – vems säkerhet, vad gör oss säkra
och vilka är hoten? Det talas allt mer om en bredare tolkning av säkerhetspolitik
med fokus på mänsklig säkerhet. Ändå är det den historiska och
mer traditionella tolkningen av begreppet kopplat till nationens säkerhet
och territorialförsvar med militära medel som fortsatt dominerar
debatten.
De
stora säkerhetshoten idag är inte främst de militära hoten, utan
icke-militära hot vilket också konstaterades av statsminister Stefan
Löfven i Regeringsförklaringen: ”Hoten mot vår säkerhet är
föränderliga och komplexa. Terrorism, digital sårbarhet,
epidemier och klimatförändringar är exempel på nutida hot.”
Nato är inte lösningen på något av dessa hot.
Värdlandsavtalet
kan inte ses enbart som en teknisk fråga om var Natosoldater i
Sverige ska betala skatt, utan som det stora steg bort från militär
alliansfrihet som det faktiskt innebär. Ytterligare övningar och
utökad Natonärvaro i Sverige skulle få stora konsekvenser för
Sveriges säkerhet och alliansfrihet. Avtalets formuleringar är
mycket svävande vilket lämnar stort utrymme för tolkning. Flera
stora militära övningar i norra Sverige kommer också att ske på
bekostnad av Sveriges ursprungsbefolkning. Konsekvenserna för
samerna bör kartläggas innan riksdagen beslutar om avtalet.
Nato
har kärnvapenavskräckning som en central del i sitt
strategiska koncept. Sverige skulle med värdlandsavtalet få svårare
att verka för en trovärdig nedrustningspolitik. Avtalet innebär
även att Sverige kan användas som bas för Nato:s militära
aktiviteter i såväl krig som fred. Att tro att vi själva äger möjligheten
att säga nej vid en sådan förfrågan är naivt. Det politiska
trycket på Sverige kommer att bli så stort att vi inte skulle ha någon
realistisk möjlighet att säga nej.
Vi
är övertygade om att närmanden till Nato, en allians som bygger på
själva idén om militär avskräckning och kärnvapenhot, snarare försvårar
än underlättar möjligheterna till hållbar fred. Den senaste
tiden har fokus för debatten handlat om att Sverige måste sätta hårt
emot hårt i relationen till Ryssland och att alla andra val än
militär upprustning skulle vara att gå i Putins ledband. Vad
upprustningsförespråkarna missar är dock att ökade militära
satsningar också bekräftar Putins ambition att vara ett militärt
hot.
Vi
måste verka för en hållbar fred och säkerhet, med nedrustning
och samarbete som ledstjärnor. En hållbar säkerhetspolitik och
dess analys måste inkludera hur de runt omkring oss reagerar på vår
politik, den kan aldrig utformas i ett vakuum. Med värdlandsavtalet
riskerar våra möjligheter till handlingsfrihet och initiativ till
avspänning och nedrustning att minska.
Nato
och Ryssland blir alltmer uttalade fiender. I stället för att
närma sig Nato, eller för den delen Ryssland, militärt och öka
spänningarna i Östersjöregionen bör Sverige verka för civila
fredsbyggande insatser genom avspänning. Säkerhet kan inte skapas
på någon annans bekostnad och hållbar fred är ett gemensamt
projekt som byggs tillsammans med sina meningsmotståndare. Den som
tror att fred kan skapas med avskräckning har ett kortsiktigt
perspektiv. Upprustning och militära maktmedel skapar en bräcklig
fred med kort hållbarhetsdatum.
Som
ett led i att bredda synen på säkerhet och lyfta Natofrågan till
bredare offentlig debatt initierade Stina Oscarson och Pierre
Schori en politiskt oberoende Natoutredning under 2015. En av
utredningens ledamöter är Svenska Freds nedrustningsansvariga.
Utredningens syfte var att skapa en bred och inkluderande säkerhetspolitisk
debatt och rapporten släpps den 28 januari. Säkerhetspolitiken är
i dagsläget ett politikområde som präglas av sekretess och uppgörelser
mellan partierna vilket gör en bred och allmän diskussion kring
avgörande säkerhetspolitiska vägval än mer viktig.
Vi
vill uppmana riksdag och regering att skjuta upp beslutet om värdlandsavtalet
tills att en ordentlig analys gjorts av dess konsekvenser för
Sveriges militära alliansfrihet och våra möjligheter att verka för
hållbar fred. Enligt en färsk opinionsundersökning genomförd av
DN/Ipsos motsätter sig en majoritet av svenska folket ett
Nato-medlemskap.
Vi
kräver en bättre demokratisk förankring och en bredare offentlig
debatt. Beslutet om Sveriges långsiktiga arbete för fred och säkerhet
är alltför viktigt för att reduceras till en teknisk diskussion
om momsbefrielse för Natosoldater.
Anna
Ek är ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
|