 |
|
Tidigare
presidentpalatset i Almaty, som var huvudstad tills nya
huvudstaden Astana byggdes med presidentens vilja. |
KAZAKSTAN
Yttrandefriheten
får inte tystas
Regeringen
beskyller kritik för extremism
Kazakstans
myndigheter får inte använda "extremism" som ett svepskäl
för att begränsa pressfriheten, säger Amnesty efter ett försök
av den allmänna åklagarmyndigheten att stänga ner cirka 40
oppositionella nyhetsredaktioner och webbsidor.
Elisabeth Lövgren: |2012-11-23| Den
21 november lämnade åklagaren i Almaty in en anmälan till
domstolen där han anklagar i princip alla kvarvarande
oberoende och oppositionella mediekanaler för att vara
"extremister" och framkalla social disharmoni och
hota den nationella säkerheten. Hans krav är att samtliga ska
läggas ner.
Amnesty
upprepar den oro som 15 människorättsorganisationer i Kazakastan
uttrycker – myndigheternas insatser för att inskränka oberoende
medier i landet verkar ha kulminerat.
RISKEN FÖR PERMANENT YTTRANDEFÖRBUD
–
Kazakstans kvarvarande oberoende röster löper stor risk att tystas
ner för evigt om domstolarna driver igenom detta, säger David
Diaz-Jogeix, biträdande chef för Amnestys Europa- och
Centralasienavdelning.
Åklagarens
anklagelse omfattar åtta tryckta medier och 23 webbplatser som ägs
av ett enda mediekonglomerat samt en annan tidning med webbplatser.
Utöver det gäller det även två oberoende TV-kanaler som sänder
via Internet. Oppositionspartiet Alga och den oregistrerade
sociala rörelsen Khalyk Maydany klassificeras också som
"extremister" i anmälan.
Sedan
de fruktansvärda sammandrabbningarna, som bröt ut mellan
arbetare i oljeindustrin och polisen i staden Zhanaozen den 16
december 2011, har regeringen skärpt kontrollen.
oro
över regeringens åtgärder
I
mars i år uttryckte Amnesty oro över regeringens åtgärder för
att hålla arbetare och politiska oppositionsaktivister straffrättsligt
ansvariga för att de reste utomlands för att informera
internationella organisationer och utländska regeringar om bland
annat de fruktansvärda våldsamheterna, då minst 15 människor dödades
och mer än 100 skadades allvarligt. Lagen som trädde i kraft den 6
januari 2012 gör dem som "skadar bilden av Kazakstan
utomlands" skyldiga till brott.
Dessutom
riskerar de som distribuerade litteratur och publicerade artiklar om
de strejkande oljearbetarna att hållas straffrättsligt ansvariga,
enligt en bestämmelse som straffar människor som "influera
offentlig och enskild medvetenhet" genom distribution av
"förvrängd" och "opålitlig" information på
"bekostnad av den nationella säkerheten".
Kazakstanska
mediearbetare samt deras anhöriga har också blivit måltavlor för
rättsfall och trakasserier på senare tid.
kazakstansk
lagstiftning från sovjettiden
Flera
oppositionella nyhetsredaktioner som rapporterade om strejkerna
och om de brutala våldsamheterna som ägde rum i Zhanaozen stämplades
enligt domstolen som "politiska extremister" som
hetsar till "socialt hat".
"Politisk
extremism" är ett brott som härstammar från Sovjettiden
i kazakstansk lagstiftning. Brottet kan ge upp till sju års fängelse.
–
De pågående trakasserierna mot mediearbetare och deras anhöriga
inskränker allvarligt yttrandefriheten i Kazakstan och måste
stoppas, säger Días-Jogeix.
Amnesty
kräver att myndigheterna skyddar rätten till yttrandefrihet -
inklusive pressfrihet - och ser till att mediearbetare kan utföra
sina jobb utan rädsla för repressalier eller kampanjer som
smutskastar dem och deras anhöriga.
|
