|
|
Anpassning utan Gränser
förs
framåt i det nya SEI-initiativet om producentansvar för en
hållbar konsumtion, där SEI: s handelsrelaterade modelleringsverktyg
kommer att tillämpas.
|
Foto:
RLC
|
SEI
Anpassning
utan gränser
Indirekta
klimateffekter
Anpassning
utan gränser, och förberedelser för indirekta klimateffekter. Ett tvåårigt SEI-projekt
har producerat ett paket av resurser som belyser behovet av att se
bortom nationella gränser i anpassning och planering, med förklaringar
hur beslutsfattare kan börja identifiera och åtgärda klimatrisker
indirekt.
Marion Davis: |2015-01-23|
Begränsning
av klimatförändringarna är helt klart en global utmaning:
varje land har en roll att spela, men ingen kan, på egen hand, förebygga
klimatförändringar på dess territorium. Anpassningen tar dock
vanligtvis sin början med den egna landstrategin: varje land, provins och stad
identifierar särskild uppsättning risker som det står inför, och
utvecklar strategier för att bemöta dem. Som ordspråket säger,
"allt anpassningen är lokal".
Men
är det verkligen så?
SEI,
Magnus Benzie,
Research Fellow, som har biträtt regeringar för miljöanpassning i flera år, började oroa sig för att
fokusera så snävt på nationell och subnationell nivå. Med
nationella anpassningsåtgärder saknades stora klimatåtgärder utanför
de egna ländernas gränser.
"I
dagens hyperanslutna värld, anpassar ingen de rent lokala
processerna eller effekterna till helhetsbehoven", säger
Benzie. Människor, varor och
resurser rör sig ständigt över gränserna, det kan innebär
torka, översvämning eller storm på ett ställe, vilket lätt kan påverka
andra regioner utanför det egna landet. De nationella bedömningarna
saknar alltför ofta det globala perspektivet, med strategiska anpassningsplaner
som ska gälla för större regioner och globalt. Denna problematik
nämns sällan, eller hur man ta itu med indirekta effekter av klimatförändringarna.
Det
var det gap som Benzie och kollegor bestämde sig för att fylla med
"Anpassning utan gränser", ett tvåårigt projekt som
inleddes under 2013 för att öka medvetenheten om den
internationella dimensionen av klimatrisker och utveckla verktyg för
att hjälpa beslutsfattare att förstå de indirekta klimatriskerna.
SEI-gruppen
diskuterade med andra experter, beslutsfattare och olika
intressenter, säger Benzie, "nästan alla insåg problemet vi
beskrev". Att ta till sig de rätta insikterna innebär:
att identifiera specifika risker, hitta sätt att mildra dem, och
införliva dem i nationella anpassningsplaner och globala perspektiv.
Nya
perspektiv
och nya insikter är
angelägenheter för indirekta effekter,
som inte
bara är en angelägenhet för rika länder, utan även för fattiga länder.
NATIONSKLYFTORNA STÅR I VÄGEN
"En
del av den ursprungliga motivationen för projektet var att
undersöka och belysa nivån av ömsesidigt beroende mellan rika och
fattigare länder i fråga om klimatrisker", säger
Benzie. En
viktig framställning av projektet var Anpassning utan gränser Index
för exponering, som undersöker egenskaper för nationella ekonomier
som utsätts för indirekta klimatrisker via fyra huvudvägar:
handel, finans, människor och bio-fysiska.
Som
väntat, rika länder och tillväxtekonomier rankas högt på
indexet. "Det finns en sådan enorm klyfta där som vi
verkligen måste ta itu med, och det brådskar", säger Benzie.
"Det är i det närmaste kriminellt hur låg denna
klimatpolitik och debatterande är i de rika länderna."
Men
indexet visade också att indirekta effekter är ett stort problem för
många av de minst utvecklade länder och utvecklingsländer som redan är
mycket sårbara för direkta effekter.
"Det
kanske
inte är förvånande," säger Benzie. "I dagens värld
med fattiga länder är de ofta mer beroende av och påverkas av andra
likställda länder,
än av de rikare länderna. Fundera över var de flesta flyktingarna hamnar, om hur
viktigt gränsöverskridande handel (inklusive
"inofficiell" handel) är för många av de afrikanska
länderna, och länderna
i Sydostasien; om hur små ö-stater får sitt vatten, bränsle och
mat."
Utsikten
från Senegal
Undersökningar
gjordes i Senegal av Magnus Benzie och gästforskaren
Adam John, ett land som är starkt beroende av
importerat ris och drabbades hårt av matkrisen 2008.
Ris
ger ca 30% av kalorierna i Senegals dieter, med lokala odlingar
av hirs, durra och kassava, men som har fallit i onåd i och med förändrade livsstilar. Senegal har goda förutsättningar
risodling, men konsumenterna föredrar istället importerat ris,
som anses av högre kvalitet och värderas högre.
Senegal har som mål att uppnå självförsörjning av
ris. Benzie och John undersökte för- och
nackdelar med detta tillvägagångssätt – både för Senegal, och för
importberoende länder i allmänhet. De rekommenderar emellertid en mer
diversifierad strategi istället. Med tanke på att direkta
klimateffekter kan utgöra hot, så kan länder istället som bäst
minskar sina
livsmedelssystems sårbarhet genom att balansera import med inhemsk
produktion, och låter en mångfald av grödor mildra sårbarheten
över exempelvis torkan.
"I
den svenska traditionen, erbjuds det ett smörgåsbord – förhoppningsvis
finns det något för alla – men det är inte en tung varmrätt: som
kommer senare," säger Benzie. "Tanken är att skapa ett
utrymme där människor kan läsa om indirekta effekter och börja
införliva detta tänkande i det arbete de gör. Vi vill starta en
konversation. "
SEI:
s arbete med indirekta effekter
SEI:s arbete med indirekta effekter fortsätter på flera fronter. Ett
projekt fokuserar på den globaliserade svenska skogsbruket sektorn
och även tillämpa anpassning utan gränser ram på nationell nivå;
annan undersöker de indirekta effekterna av klimatförändringarna
i Centralasien på Kina och Ryssland inom ramen för avancerade
scenarier .
SEI
tittar också på styrning av anpassning i en globaliserad värld (Åsa
P Formas sida) och vid tillämpning av metoder från den privata
sektorn supply chain management för att informera bedömningar av
komplexa risker gränsöverskridande leveranskedjan offentliga.
Dessutom
kommer många av de frågor som anges i Anpassning utan Gränser föras
framåt i det nya SEI initiativet om producentansvar för en
hållbar konsumtion, där SEI:s handelsrelaterade modelleringsverktyg
kommer att tillämpas för att titta på mer rumslig detalj vid fördelningen
av risker och ansvar i komplexa globala försörjningskedjor, bland
annat från en klimatförändringsperspektiv.
|