IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Anpassning utan Gränser förs framåt i det nya SEI-initiativet om producentansvar för en hållbar konsumtion, där SEI: s handelsrelaterade modelleringsverktyg kommer att tillämpas.

Foto: RLC

SEI

Anpassning utan gränser

Indirekta klimateffekter

Anpassning utan gränser, och förberedelser för indirekta klimateffekter. Ett tvåårigt SEI-projekt har producerat ett paket av resurser som belyser behovet av att se bortom nationella gränser i anpassning och planering, med förklaringar hur beslutsfattare kan börja identifiera och åtgärda klimatrisker indirekt.


  Marion Davis: |2015-01-23| Begränsning av klimatförändringarna är helt klart en global utmaning: varje land har en roll att spela, men ingen kan, på egen hand, förebygga klimatförändringar på dess territorium. Anpassningen tar dock  vanligtvis sin början med den egna landstrategin: varje land, provins och stad identifierar särskild uppsättning risker som det står inför, och utvecklar strategier för att bemöta dem. Som ordspråket säger, "allt anpassningen är lokal". Men är det verkligen så?

SEI, Magnus Benzie, Research Fellow, som har biträtt regeringar för miljöanpassning i flera år, började oroa sig för att fokusera så snävt på nationell och subnationell nivå. Med nationella anpassningsåtgärder saknades stora klimatåtgärder utanför de egna ländernas gränser.

"I dagens hyperanslutna värld, anpassar ingen de rent lokala processerna eller effekterna till helhetsbehoven", säger Benzie. Människor, varor och resurser rör sig ständigt över gränserna, det kan innebär torka, översvämning eller storm på ett ställe, vilket lätt kan påverka andra regioner utanför det egna landet. De nationella bedömningarna saknar alltför ofta det globala perspektivet, med strategiska anpassningsplaner som ska gälla för större regioner och globalt. Denna problematik nämns sällan, eller hur man ta itu med indirekta effekter av klimatförändringarna.

Det var det gap som Benzie och kollegor bestämde sig för att fylla med "Anpassning utan gränser", ett tvåårigt projekt som inleddes under 2013 för att öka medvetenheten om den internationella dimensionen av klimatrisker och utveckla verktyg för att hjälpa beslutsfattare att förstå de indirekta klimatriskerna.

SEI-gruppen diskuterade med andra experter, beslutsfattare och olika intressenter, säger Benzie, "nästan alla insåg problemet vi beskrev". Att ta till sig de rätta insikterna innebär: att identifiera specifika risker, hitta sätt att mildra dem, och införliva dem i nationella anpassningsplaner och globala perspektiv.

Nya perspektiv och nya insikter är angelägenheter för indirekta effekter, som inte bara är en angelägenhet för rika länder, utan även för fattiga länder.

NATIONSKLYFTORNA STÅR I VÄGEN

"En del av den ursprungliga motivationen för projektet var att undersöka och belysa nivån av ömsesidigt beroende mellan rika och fattigare länder i fråga om klimatrisker", säger Benzie. En viktig framställning av projektet var Anpassning utan gränser Index för exponering, som undersöker egenskaper för nationella ekonomier som utsätts för indirekta klimatrisker via fyra huvudvägar: handel, finans, människor och bio-fysiska.

Som väntat, rika länder och tillväxtekonomier rankas högt på indexet. "Det finns en sådan enorm klyfta där som vi verkligen måste ta itu med, och det brådskar", säger Benzie. "Det är i det närmaste kriminellt hur låg denna klimatpolitik och debatterande är i de rika länderna."

Men indexet visade också att indirekta effekter är ett stort problem för många av de minst utvecklade länder och utvecklingsländer som redan är mycket sårbara för direkta effekter.

"Det kanske inte är förvånande," säger Benzie. "I dagens värld med fattiga länder är de ofta mer beroende av och påverkas av andra likställda länder, än av de rikare länderna. Fundera över var de flesta flyktingarna hamnar, om hur viktigt gränsöverskridande handel (inklusive "inofficiell" handel) är för många av de afrikanska länderna, och länderna i Sydostasien; om hur små ö-stater får sitt vatten, bränsle och mat."

Utsikten från Senegal

Undersökningar gjordes i Senegal av Magnus Benzie och gästforskaren Adam John, ett land som är starkt beroende av importerat ris och drabbades hårt av matkrisen 2008. Ris ger ca 30% av kalorierna i Senegals dieter, med lokala odlingar  av hirs, durra och kassava, men som har fallit i onåd i och med förändrade livsstilar. Senegal har goda förutsättningar risodling, men konsumenterna föredrar istället importerat ris, som anses av högre kvalitet och värderas högre.

Senegal har som mål att uppnå självförsörjning av ris. Benzie och John undersökte för- och nackdelar med detta tillvägagångssätt – både för Senegal, och för importberoende länder i allmänhet. De rekommenderar emellertid en mer diversifierad strategi istället. Med tanke på att direkta klimateffekter kan utgöra hot, så kan länder istället som bäst minskar sina livsmedelssystems sårbarhet genom att balansera import med inhemsk produktion, och låter en mångfald av grödor mildra sårbarheten över exempelvis torkan.

"I den svenska traditionen, erbjuds det ett smörgåsbord – förhoppningsvis finns det något för alla – men det är inte en tung varmrätt: som kommer senare," säger Benzie. "Tanken är att skapa ett utrymme där människor kan läsa om indirekta effekter och börja införliva detta tänkande i det arbete de gör. Vi vill starta en konversation. "

SEI: s arbete med indirekta effekter

SEI:s arbete med indirekta effekter fortsätter på flera fronter. Ett projekt fokuserar på den globaliserade svenska skogsbruket sektorn och även tillämpa anpassning utan gränser ram på nationell nivå; annan undersöker de indirekta effekterna av klimatförändringarna i Centralasien på Kina och Ryssland inom ramen för avancerade scenarier .

SEI tittar också på styrning av anpassning i en globaliserad värld (Åsa P Formas sida) och vid tillämpning av metoder från den privata sektorn supply chain management för att informera bedömningar av komplexa risker gränsöverskridande leveranskedjan offentliga.

Dessutom kommer många av de frågor som anges i Anpassning utan Gränser föras framåt i det nya SEI initiativet om producentansvar för en hållbar konsumtion, där SEI:s handelsrelaterade modelleringsverktyg kommer att tillämpas för att titta på mer rumslig detalj vid fördelningen av risker och ansvar i komplexa globala försörjningskedjor, bland annat från en klimatförändringsperspektiv.

       

 

RLC