IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

När flera olika stressfaktorer sammanfaller kan det leda till större skador än varje enskilt hot för sig.  

Foto: RLC

Stockholm Environment Institute 

Havens ekosystem pressas

Gränsen för försörjningsmöjligheterna

Vad är havet värt? Vad tjänar vi på att skydda de tjänster som havet ger oss – från mat till att ta upp koldioxid? Vad behöver hända för att stoppa de många och överlappande hoten mot våra världshav? Dessa frågor ställs i en ny studie som visar att enbart klimatförändringarna kommer att minska väsentliga ekonomiska värden i haven med upp till 2 biljoner US-dollar årligen, år 2100. 


Anna Löfdahl: |2012-03-26| Studien ”Valuing the Ocean” har skrivits av en internationell, multidisciplinär expertgrupp som samordnats av Stockholm Environment Institute (SEI). Den preliminära sammanfattningen, som släpptes under våren, skickar ett starkt budskap till världens ledare inför förberedelserna av världstoppmötet om hållbar utveckling i juni, Rio+20: att skydda haven måste vara ett prioriterat mål för global hållbarhet.

Studien innehåller en banbrytande analys av havens ekonomi, utformad så att man ska kunna räkna på vad

det kostar att förstöra haven. En kostnad som allt för ofta är osynlig i de kostnads- och nyttoanalyser som

styr dagens politik. Analysen beräknar kostnaden inom fem kategorier av förlorat havsvärde under de

kommande 50 och 100 åren. Den räknar på fiske, turism, stigande havsnivåer, ökade stormar och havet som

kolsänka, i både ett högt och ett lågt utsläppsscenario.

KOSTNADEN FÖR HAVSSKADOR

År 2100 beräknas den årliga kostnaden för skadorna i ett ”business-as-usual” scenario, där

medeltemperaturen ökar med 4°C , att uppgå till 1,98 biljoner US-dollar, det vill säga 0,37 % av framtida

globala BNP. Att slå in på en väg med en snabb utsläppsminskning, som begränsar temperaturhöjningen till

2,2°C, skulle innebära en minskad skadekostnad på nästan 1,4 biljoner US-dollar.

– Siffrorna är bara en del av historien, men de ger en indikation på priset för de framtida miljöskador i haven som fortfarande kan undvikas – i själva verket avståndet mellan våra förhoppningar och våra rädslor, säger Frank Ackerman, chef för SEI:s forskargrupp i klimatekonomi. Kostnaderna för att inte göra någonting ökar kraftigt med tiden, och det är en faktor som måste erkännas fullt ut och redovisas i kostnaderna för klimatförändringarna.

Trots att klimatförändringarna är ett enormt hot mot haven, är de inte det enda hotet. En huvudpunkt i studien ”Valuing the Ocean” är att när flera stressfaktorer sammanfaller: försurning, uppvärmning, hypoxi (havsmiljöer med lågt syre orsakat av övergödning), stigande havsnivåer, föroreningar och överanvändning av marina resurser, kan det leda till betydligt större skador än varje enskilt hot för sig.

Studien sätter inget pris på de totala förväntade skadorna, av vilka många innebär ovärderliga förluster, som

till exempel utrotningen av en art. Men studien argumenterar för att med tanke på hur mycket vi vet om de

potentiella kostnaderna, måste världens ledare följa försiktighetsprincipen och vidta kraftfulla åtgärder för

att skydda haven, även om fullständiga ekonomiska data saknas.

hur mänsklig aktivitet påverkar haven 

– Vi måste utveckla en integrerad syn på hur mänsklig aktivitet påverkar haven och hotar de tjänster vi får

från havet, från mat till turism och stormskydd, säger Kevin Noone, chef för svenska sekretariatet för

miljösystemvetenskap vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademien och en av författarna till ”Valuing the

Ocean”. 

Världshaven ger ett stort bidrag till våra nationella ekonomier och är en nyckelspelare i den berättelse som i stunden skrivs om den globala miljöförändringen. Ändå är haven konstant försummade i ekonomi- och klimatförändringsstrategier, både på nationell och global nivå. Vi vill överbrygga dessa brister och ge en helhetssyn på havens värden. 

Studiens sammanfattning presenterar de senaste bevisen för hur stora delar av havet påverkas av flera faktorer samtidigt, till exempel försurning, uppvärmning och hypoxi, vilket innebär att de beräknade

skadorna och kostnaderna är mycket större än de enstaka faktorernas påverkan. Det uppskattas att över 40

procent av den marina miljön redan påverkas av flera samverkande faktorer.

Effekter av flera stressfaktorer

– Givet att haven utsätts för samtidiga och ofta samverkande hot har vi inte längre lyxen att ta itu med en

fråga i taget. Vi måste snarast arbeta fram ett ledningssystem som fungerar från lokalt till globalt och tillåter

oss att optimera vårt användande av marina resurser på ett hållbart sätt, säger Julie Hall på Nationella

institutet för vatten och atmosfärforskning, Nya Zeeland, som bidragit till kapitlet ”Effekter av flera

stressfaktorer”.

”Valuing the Ocean” uppmanar beslutsfattare att på allvar beakta hoten mot havets ekosystemtjänster och se dem i ett bredare ekonomi- och utvecklingsperspektiv. Bland annat genom att värdera den enorma potential som marina ekosystem har för att absorbera koldioxid, så kallat ”blue carbon”. Författarna efterlyser också lokala åtgärder, som marina skyddsområden, för att höja motståndskraften hos marina ekosystem och försäkra sig mot den ökade risken för extrema händelser, som utbredd korallblekning och mer intensiva tropiska stormar.

Men med tanke på det enorma klimathotet i sig, betonar ”Valuing the Ocean” att det enda sättet att undvika mycket stora extra kostnader och katastrofala framtida konsekvenser är att kraftfullt minska utsläppen av koldioxid.

www.sei-international.org