|
När flera
olika stressfaktorer sammanfaller kan det leda till större skador än
varje enskilt hot för sig.
|
Foto:
RLC |
Stockholm
Environment Institute
Havens
ekosystem pressas
Gränsen
för försörjningsmöjligheterna
Vad
är havet värt? Vad tjänar vi på att skydda de tjänster som
havet ger oss – från mat till att ta
upp koldioxid? Vad behöver hända
för att stoppa de många och överlappande hoten mot våra världshav?
Dessa frågor ställs i en ny studie som visar att enbart klimatförändringarna
kommer att
minska väsentliga ekonomiska värden i haven med upp till 2
biljoner US-dollar årligen, år 2100.
Anna Löfdahl: |2012-03-26|
Studien
”Valuing the Ocean” har skrivits av en internationell,
multidisciplinär expertgrupp som samordnats av
Stockholm Environment Institute (SEI). Den preliminära
sammanfattningen, som släpptes under våren, skickar ett starkt
budskap till världens ledare inför förberedelserna av världstoppmötet
om hållbar utveckling i juni, Rio+20:
att skydda haven måste vara ett prioriterat mål för global hållbarhet.
Studien
innehåller en banbrytande analys av havens ekonomi, utformad så
att man ska kunna räkna på vad
det
kostar att förstöra haven. En kostnad som allt för ofta är
osynlig i de kostnads- och nyttoanalyser som
styr
dagens politik. Analysen beräknar kostnaden inom fem kategorier av
förlorat havsvärde under de
kommande
50 och 100 åren. Den räknar på fiske, turism, stigande havsnivåer,
ökade stormar och havet som
kolsänka,
i både ett högt och ett lågt utsläppsscenario.
KOSTNADEN
FÖR HAVSSKADOR
År
2100 beräknas den årliga kostnaden för skadorna i ett
”business-as-usual” scenario, där
medeltemperaturen
ökar med
4°C
, att uppgå till 1,98 biljoner US-dollar, det vill säga 0,37 % av
framtida
globala
BNP. Att slå in på en väg med en snabb utsläppsminskning, som
begränsar temperaturhöjningen till
2,2°C,
skulle innebära en minskad skadekostnad på nästan 1,4 biljoner
US-dollar.
–
Siffrorna är bara en del av historien, men de ger en indikation på
priset för de framtida miljöskador i haven
som
fortfarande kan undvikas – i själva verket avståndet mellan våra
förhoppningar och våra rädslor, säger
Frank
Ackerman, chef för SEI:s forskargrupp i klimatekonomi. Kostnaderna
för att inte göra någonting ökar kraftigt
med tiden, och det är en faktor som måste erkännas fullt ut och
redovisas i kostnaderna för
klimatförändringarna.
Trots
att klimatförändringarna är ett enormt hot mot haven, är de inte
det enda hotet. En huvudpunkt i
studien
”Valuing the Ocean” är att när flera stressfaktorer
sammanfaller: försurning, uppvärmning, hypoxi (havsmiljöer
med lågt syre orsakat av övergödning), stigande havsnivåer, föroreningar
och överanvändning av
marina resurser, kan det leda till betydligt större skador än
varje enskilt hot för sig.
Studien
sätter inget pris på de totala förväntade skadorna, av vilka många
innebär ovärderliga förluster, som
till
exempel utrotningen av en art. Men studien argumenterar för att med
tanke på hur mycket vi vet om de
potentiella
kostnaderna, måste världens ledare följa försiktighetsprincipen
och vidta kraftfulla åtgärder för
att
skydda haven, även om fullständiga ekonomiska data saknas.
hur mänsklig aktivitet påverkar
haven
–
Vi måste utveckla en integrerad syn på hur mänsklig aktivitet påverkar
haven och hotar de tjänster vi får
från
havet, från mat till turism och stormskydd, säger Kevin Noone,
chef för svenska sekretariatet för
miljösystemvetenskap
vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademien och en av författarna till
”Valuing the
Ocean”.
Världshaven ger ett stort bidrag till våra nationella ekonomier
och är en nyckelspelare i den berättelse
som i stunden skrivs om den globala miljöförändringen. Ändå är
haven konstant försummade i ekonomi-
och klimatförändringsstrategier, både på nationell och global
nivå. Vi vill överbrygga dessa brister och
ge en helhetssyn på havens värden.
Studiens sammanfattning
presenterar de senaste bevisen för hur stora delar av havet påverkas
av flera faktorer
samtidigt, till exempel försurning, uppvärmning och hypoxi, vilket
innebär att de beräknade
skadorna
och kostnaderna är mycket större än de enstaka faktorernas påverkan.
Det uppskattas att över 40
procent
av den marina miljön redan påverkas av flera samverkande faktorer.
Effekter av flera stressfaktorer
–
Givet att haven utsätts för samtidiga och ofta samverkande hot har
vi inte längre lyxen att ta itu med en
fråga
i taget. Vi måste snarast arbeta fram ett ledningssystem som
fungerar från lokalt till globalt och tillåter
oss
att optimera vårt användande av marina resurser på ett hållbart
sätt, säger Julie Hall på Nationella
institutet
för vatten och atmosfärforskning, Nya Zeeland, som bidragit till
kapitlet ”Effekter av flera
stressfaktorer”.
”Valuing
the Ocean” uppmanar beslutsfattare att på allvar beakta hoten mot
havets ekosystemtjänster och se dem
i ett bredare ekonomi- och utvecklingsperspektiv. Bland annat genom
att värdera den enorma potential som marina ekosystem har för att absorbera koldioxid, så kallat
”blue carbon”. Författarna efterlyser också lokala
åtgärder, som marina skyddsområden, för att höja motståndskraften
hos marina ekosystem och försäkra
sig mot den ökade risken för extrema händelser, som utbredd
korallblekning och mer intensiva tropiska
stormar.
Men
med tanke på det enorma klimathotet i sig, betonar ”Valuing the
Ocean” att det enda sättet att undvika mycket
stora extra kostnader och katastrofala framtida konsekvenser är att
kraftfullt minska utsläppen av koldioxid.
www.sei-international.org
|