Globekli Tepe  ligger i sydöstra Turkiet vid gränsen till Syrien. Regionen kallades historiskt för den gröna halvmånen på grund av att det tidigare varit bördigt. I samma område låg "paradiset" enligt traditionen. 

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Globekli Tepe

Världens äldsta tempel – 11 000 år f.v.t

 

Vid samma tid då Europas inlandsis drog sig tillbaka mot norra Skandinavien, skapades i nuvarande Turkiet de allra första odlingarna av spannmål. Det började efter att människan lärt sig samla vildväxande säd, som snabbt övergick i en allmän domesticering. En kvalitativ förändring uppkom. Social organisering för odling och skydd för spannmålslagring blev nödvändigt. Forskningen visar att denna utveckling accelererade, med resultatet av en sammanhållande kultur, vilket var förutsättningen för att gemenskapen skulle kunna hålla ihop.

 

Kulturens vagga

För 11 000 tusen år sedan var regionen, där templet Globekli Tepe uppkom, ett bördigt land med riklig nederbörd. Regionen kom att kallas "Halvmånen", och sträckte sig mellan Medelhavet och ända fram till och med Mesopotamien. Orsaken till bördigheten kan ha orsakats av inlandsisens påverkan, på grund av att golfströmmen inte nådde norra Europa så länge inlandsisen höll sitt grepp. De atlantiska strömmarna och dess vindar gick istället österut, längs Medelhavet och vattnade Halvmånen – kulturens vagga. 

  Paul Lindberg:  |2012-10-28I samma område placeras, enligt tradition och forskning, det ursprungliga "Paradiset". Hur det är med den saken är en annan historia. Men visst är det kittlande. Av någon anledning har forskningen en stor betydelse för människans nyfikenhet. Det gäller förstås även astrofysiken, eller all annan forskning  överhuvudtaget. 

Olika forskningsgrenar tycks alltmer korsbefruktas, och dess rapportering säger oss något om människans plats i universum. Samtidigt som stora frågor ger sig till känna och ger oss kunskapen om tillvaron, går en annan parallell utveckling – en dualistisk linje – där människan visar sig förstöra sin planet. Paradoxalt nog, ser det ut som att människan finner kunskapen, samtidigt som andra människor förstör jorden. I denna dualitet finns en urskiljning, mellan gott och ont.

VAD HAR HITTATS?

Gobekli Tepet är det äldsta tempel som har hittats. Och det utgör en ganska stor omfattning. Storleken kan i viss mån jämföras vid en av pelarna inom templet, som har en höjd på 9 meter. Och de konstnärliga och arkitekturiska utformningarna är av avancerade mått, och utförts nästan av ett vandrande jägar- och stenåldersfolk, men som snabbt bytte inriktning.

Gobekli Tepet består av 20 runda byggnationer , varav fyra har grävts fram. Dessa strukturer av besynnerliga T-formade kalkstensblock, som huggits och slipats. En del av blocken väger omkring ett ton. De största konstruktionerna är pelarna, varav någon är på hela 9 meter. Troligtvis har det funnit två pelare för att bära upp ett tak över templet. Pelarna har en konstnärlig reliefutsmyckning av hög klass.

HUR TOLKAS DENNA TEMPELKULTUR?

Gobekli Tepet tillhör vår tids stora arkeologiska upptäckter. Enligt forskningen har man här hittat viktiga bitar som förklarar människans resa från jägarsamhälle till domesticering.

Professor Ian Hodder, Stanford University, menar att Gobekli Tepet förändrar det mesta om kunskapen kring människan och hennes samhällsutveckling. Liknande uttalanden har gjorts av en rad forskare. De menar att Gobekli Tepet för närvarande är det största arkeologiska projektet i världen.

Det som förbryllar forskarna är hur ett jägarfolk, på stenåldersnivå, helt plötsligt börjar bygga ett tempel av ansenliga mått, med stor arkitekturkonstruktion och med stor konstnärlig utformning – hur kunde de utföra dessa prestationer.

Det är just inom Halvmånen som de allra första och kända kulturerna uppstår, och först av dem alla har Sumer ansetts vara. Efter Sumer och akkader kom raden av kulturer.

Den konstnärliga utsmyckningen är mestadels djur, som fanns i regionen på den tiden. Gamen är en återkommande bild, som tycks ha ett släktskap med den senare Zoroastrism, som lät de döda människorna läggas ut på högt liggande heliga platser, för att åter låta kretsloppen ha sin gång.

Endast en liten del av Gobekli Tepet har grävts fram. Många forskare tror att detta är vår tids största arkeologiska fyndighet.

 

Utgrävningarna av Gobekli Tepe är i sin början. Man har kunnat säkra åldersbestämningen.

Relieferna är både snidade bilder av djur samt abstrakta symboler.

De uthuggna stenblocken har formen av ett T, med dekorationer.

De flesta T-blocken har bilder av djur i högrelief.

En besynnerlig stenbild, med djur, eventuellt ödlor eller grodor.

Gobekli Tepes arkeologiska område är omfattande, och utgörs av 20 runda konstruktioner. Pelaren kan ha innebörden av en människa som symboliserar. Det kan symbolisera en präst.