IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Åkermark är den mest olämpliga plats att stjälpa gifter på.

Foto: RLC

DIOXINSPRIDNING

Gifter leds in i avloppsreningsverk

Fara för livsmedelproduktionen

Under sommaren har det uppdagats ett mycket allvarligt missförhållande. Miljögifter leds avsiktligt in i våra avloppsreningsverk bakom en fasad av ”förbättringar” och ”uppströmsarbete” inom avloppsbranschen. Det gäller de mest riskabla ämnen vi känner som exempelvis dioxiner och PCB. Nätverket Ren Åker Ren Mat undersöker nu om dessa verkligt giftiga ämnen, som Livsmedelsverket varnar för i fet östersjöfisk och vill begränsa intag av, också finns i baslivsmedel, eftersom dioxin och PCB nu sprids med slammet till produktion av livsmedelsråvaror och foderråvaror.


 Gunnar Lindgren: |2012-10-23Miljögiftet dioxin sprids avsiktligt till livsmedels-produktionen från Revaqcertifierat reningsverk. Ett sammabrott för ”Revaq-certifiering” av slam.

Slamföretaget Revaq säger sig certifiera reningsverk som levererar giftfritt slam till jordbruket. Det påstår man sig lyckas med genom miljöinsatser och s k ”uppströmsarbete”. Det Revaqcertifierade reningsverket Ryaverket i Göteborg säger sig se till att inga avlopp med miljögifter får vara anslutna. Näringsidkare och hushåll ombeds att välja harmlösa kemikalier etc. Det visar sig nu att Gryaab, ägare till Ryaverket, trots denna påstådda ambition låter mycket svåra miljögifter ledas in till slammet och livsmedelsproduktionen.

Effektiv rökgasrening

Våra avfallsförbränningsstationer har idag högeffektiv rening av rökgaserna med små utsläpp till luften. Ju bättre rening, desto mer hamnar i restprodukterna från reningsfilter.

Avfallsförbränningsverket Sävenäs i Göteborg har en sådan rökgasrening. De giftiga rökgaserna med ett innehåll av dioxin och andra miljögifter får passera ett vattenbad och där fångas miljögifterna upp – ungefär som när man röker med en vattenpipa. Detta processvatten från rökgasreningen är mycket giftigt.

Men det Revaq-certifierade reningsverket i Göteborg, Ryaverket, tar dock emot detta miljögiftkoncentrat, samtidigt som man uppmanar hushållen att välja miljövänliga hudkrämer.

En miljard picogram

För att förstå situationens allvar kan följande nämnas. Halter och mängder av dioxin brukar anges i picogram. Vårt dagliga intag anges till cirka 40 picogram per person och dag. Men mängden dioxin som finns i processvattnet anges i milligram. 1 milligram motsvarar 1 miljard picogram. Just året 2011 sändes en del (3 %) av det giftiga avloppsvattnet till Ryaverket, men ett annat år kan det vara mer?

Allt detta är uppseendeväckande och vi tvingas se Revaqprojektet som den miljö- och hälsoförstörare det är. Vi måste med full kraft skydda vår livsmedelsproduktion från allt slam, i synnerhet från ”Revaq-certifierade” reningsverk. Tanken med Revaq kanske var god från början, men certifieringsstämpeln har i stället kommit att legitimera den värsta spridning av farligt avfall i miljön. Är det likadant vid de andra Revaqcertifierade reningsverken?

FÖRUTOM DIOXIN FINNS DET SANNOLIKT MER MILJÖGIFTER

Nu är det bara dioxiner bland miljögifterna som mätts upp i processvattnet, se bilaga. Sannolikt finns där också ett stort antal andra liknande svåra miljögifter, exempelvis bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, PCB, klorerade pesticider, PAH etc.

Denna typ av miljögifter finns idag i navelsträngsblod och bröstmjölk. Samtidigt vet vi att våra kor, höns och köttdjur äter foder från åkrar där man spridit miljögifter med slam. Finns miljögifterna i mjölk, kött och ägg? Personalen hos våra svenska reningsverk tillför dessutom själva stora mängder giftiga ämnen till verken.

Planerad tillförsel av dioxiner och andra miljögifter till våra livsmedel med slam måste omedelbart upphöra. Sker inte detta måste konsumenter och småbarnsföräldrar ingripa. Det vilar också ett stort ansvar på svenska livsmedelsföretag och varumärken.

Slamcertifieringen Revaq har tyvärr kommit att bli en destruktiv kraft för vår miljö och hälsa. Vi måste därför bilda front mot spridning av allt reningsverksslam i jordbruket och inte låta oss föras bakom ljuset av den missvisande Revaqstämpeln.  

Miljörapport 2011 avfallskraftsvärmeverket (Utdrag se nedan)

Miljorapport_Savenas_2011.pdf

Hotad miljö och hälsa

Reningsverken sätter själva till stora mängder kemikalier

Exempel: Det Revaqcertifierade reningsverket Ryaverket i Göteborg

  Vid den metallurgiska industrin Kronos Titan  i Norge, som tillverkar bl a färgpigment, bildas ett besvärligt metallavfall. Detta kallar man ”fällningskemikalie” och det sprids ut i de svenska reningsverkens bassänger trots att det är frågan om en riskabel restprodukt.

Det består till ungefär 17 procent av metaller. Vid det ”certifierade” Ryaverket i Göteborg blandar man i ungefär 6 000 ton sådant avfall per år och på så sätt blir man kvitt cirka 1 000 ton metallavfall per år som hamnar i slammet.

Detta kan jämföras med mängden fosfor som finns i detta slam och som utgör 370 ton per år (2006). Tre gånger mer tillsatt metallavfall än fosfor.

Av tungmetallerna i slammet utgjorde nickel 310 kg , men Ryaverket satte själv till 260 kg med det förorenade metallavfallet. Hur stor del av kadmium som kommer på detta sätt anges inte. (Ryaverket 2006), Se miljörapporterna www.gryaab.se

hjälpa industriföretag

Det finns fler exempel på hur det certifierade Ryaverket tar emot metallavfall för att hjälpa industriföretag och sedan låta detta spridas på åkermarken, bakom allt tal om "uppströmsarbete" och ”kretslopp”.

Ryaverket tar emot cirka 1000 ton ”hydroxidslam” per år från Lackarebäcks och Alelyckans vattenreningsverk. Här finns stora mängder av aluminiumhydroxid samt alla miljögifter och föroreningar som man vill ta bort från kranvattnet.

cancerframkallande akrylamid

Man blandar också in cirka 250 ton polyakrylamid som är förorenad med det cancerframkallande ämnet akrylamid. (2005). Detta ämne kan påvisas i människans blod och gav upphov till problem vid Hallandsåsen. Vidare sprider man 195 ton polyaluminiumklorid och 1533 ton etanol och industrisprit. (2005)

En av våra mest giftiga konsumentprodukter är ”Klorin” (natriumhypoklorit). Dess användning sätts i samband med bildning av klororganiska miljögifter som dioxin, klorfenoler m fl.

Men vid det ”certifierade” Ryaverket använder man själva cirka 40 ton natriumhypoklorit per år (2), vilket motsvarar ungefär 1 miljon flaskor ”Klorin”!