 |
| |
Brist på transparens hindrar banksektorns klimatomställning.
|
Foto:
RLC |
SEI
Bristen på banksektorns klimatomställning
En ny
forskningsrapport som Stockholm Environment Institute (SEI),
Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC) och Mistra Center for
Sustainable Markets (Misum) tagit fram på uppdrag av
Naturvårdsverket visar att de fem största bankerna i Sveriges
utlåning inte är i linje med Parisavtalet.
Jenny
Wickman:
|2022-10-25|
Enligt rapporten kan ökad transparens och tydligare kategorisering
underlätta banksektorns klimatomställning. Studien har kartlagt
nationella och internationella kapitalflöden hos de fem största
bankerna i syfte att synliggöra kapitalflödenas klimatpåverkan.
Sammantaget har Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda
Banken, Swedbank, Danske Bank och Nordea arrangerat lån och
förpliktelser för cirka 150 miljarder USD till sektorer med höga
utsläpp sedan Parisavtalet trädde i kraft i slutet av 2016.
Banksektorn spelar en viktig roll när det kommer till att spåra
finansiella flöden för att bekräfta efterlevnad med artikel 2.1c i
Parisavtalet , som kräver att finansflöden ska vara förenliga med en
väg mot låga CO2-utsläpp och en klimattålig utveckling.
Omställningen till ett hållbart samhälle
”Finansmarknaderna ska bidra till omställningen till ett hållbart
samhälle och det är viktigt att förstå hur de finansiella flödena är
kopplade till investeringar i den verkliga ekonomin. För att Sverige
ska nå sina klimat- och miljömål och kunna utveckla
kostnadseffektiva styrmedel behöver vi metodik och användbara data
för att mäta finansiell flöden och förstå hur och till vilka
sektorer kapital allokeras", säger Per Bengtsson, Senior Rådgivare
inom Klimat och Finans hos Naturvårdsverket,
Forskarna
bakom studierna, Laszlo Sajtos från Misum, samt George Marbuah och
Aaron Maltais från SEI, har kategoriserat investeringsmottagare i
sektorer med höga utsläpp som ”bruna”, sektorer med låga utsläpp som
”gröna” och resterande som ”grå”. Den grå kategorin innehåller en
blandning av sektorer med både låga och höga utsläpp från
verksamheter och forskning visar att den största ökningen av
finansiella flöden från dessa banker görs i grå sektorer, däribland
banker eller fastighets- och företagsfinansieringstjänster.
Trots att
gröna investeringar i form av lån och förpliktelser har ökat, så är
det gröna kapitalflöden som är lägre än både bruna och gråa
sektorsflöden. Enligt den data som studerats är baserad på uppgår
bruna kapitalflöden till omkring 22%, medan bara 10% går till gröna
sektorer. Resterande, drygt 67%, går till den grå kategorin och
mindre än 1% till övergångsinvesteringar.
Studier behöver beaktas i en större kontext
Enligt
forskarna behöver dock studier beaktas i en större kontext av
marknader och andra aktiviteter före och efter Parisavtalets
antagande i december 2015. Ett uppsving av både emissionsgarantier
och låneemissioner under 2014 gör att nya finansiella flöden som
emitterats mellan 2015 och 2020 framstår som att de minskar, trots
att de nya flödena 2020 var större än 2010, till exempel företagslån
till bruna sektorer.
”En
fullständig bild av ”Paris-kompatibla” finansiella flöden kräver
tillgång till att mer detaljerad data ökar. Omställningen av en
sektor och hela ekonomin kan inte helt kartläggas utan transparens i
finansieringen (dvs. hur medel betalas ut och användas) samt hur
investeringsbeslut fattas. Detta kan uppnås genom aktivt ägarskap
och regulatoriska krav på offentliggörande", säger Aaron Maltais,
forskare vid SEI.
Svårt att göra en fullständig bedömning
Brist på
transparens och tillgängliga data är faktorer som gör det svårt att
göra en fullständig bedömning. Exempelvis saknas data om
kapitalflödenas slutdestination, särskilt för banker och andra
finansiella tjänster, dvs. information om hur investeringsmottagarna
allokerar kapitalet. Avsaknad av tydliga kategorier för vad som
klassificeras som gröna eller bruna sektorer är också problematiskt.
Enligt
rapporten skulle svenska banker dra nytta av de globala
verkställbara och accepterade redovisnings- och
hållbarhetsstandarder för offentliggörande under utveckling av
International Sustainability Standards Board (ISSB) under IFRS
Foundation
Tillsyn av finansmarknaderna
”De
flesta banker deltar i olika branschinitiativ kring klimat och miljö
och har egna ambitiösa klimatmål i linje med Sveriges mål att inte
ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Det pågår också mycket
arbete inom området vad gäller redovisningsstandarder, tillsyn av
finansmarknaderna och olika regulatoriska åtgärder och olika
regulatoriska åtgärder och studerar indikerar att det är viktigt att
det fortsätter, säger Per Bengtsson.
Jenny
Wickman, SEI / Stockholms miljöinstitut
SEI
- Stockholms miljöinstitut
|
