Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

LOKALSAMHÄLLETS BETYDELSE

När alla bitar faller på plats

Från storskalighet till lokalt engagemang

En viktig del i kritiken mot vindkraftsutbyggnaden är skalan på projekten. Storskaliga lösningar kräver omfattande naturingrepp och ger svåra skadeverkningarna vilket blir det pris vi alla får betala. Men i dag börjar det finnas goda alternativ, och det går snabbt. På Åstön utanför Timrå har el-användare och en el-producent börjat i den andra ändan – vilka behov finns och vilka möjligheter har vi att bli 100 procent självförsörjande med lokalt producerad förnybar energi. 

Ulf Svensson:  |2016-01-28| Det är glädjande att E.ON, som är en energigigant på den nordiska marknaden, börjat arbeta i den lilla skalan. Detta möjliggörs först och främst av tekniska framsteg där energilagring (som är ett område som utvecklas mycket snabbt), styrbara generatorer för reservkraft drivna av förnybart bränsle, små vindkraftverk, solkraft samt ett avancerat kontrollsystem för styr- och reglerteknik. Men det stannar inte där. Även kunderna, deras entusiasm och uppslutning kring projektet har varit avgörande för att man valt just Åstön. Allt är ännu inte på plats, till exempel alla tillstånd, men i dagsläget talar inget direkt emot att det är här testet kommer att genomföras.  Storskalighet kontra småskalighet Problemet med storskaliga projekt är att lokalsamhällenas synpunkter regelmässigt körs över. Inte heller brukar det finnas ett engagemang i själva energianvändnings-

Exempel på ett enkelt lokalt energisystem, enligt E.ON

frågorna utan i bästa fall är det ett engagemang för ett bättre klimat, vilket i sig är positivt. Problemet är dock att när storskaliga projekt nagelfars framkommer bristerna i beslutsunderlagen och underlåtenheten att ta reda på alla relevanta fakta. Detta har jag själv fått erfara i ett projekt för Energimyndigheten som handlade om transportutmaningarna för den storskaliga utbyggnaden av vindkraften i Sverige.   

När projekt initieras lokalt, med lokalt engagemang och stor portion lokal styrning, blir både den demokratiska processen mer transparanta och ingreppens omfattning överblickbara för de lokalt boende. Det är till exempel också lättare att planera in framtida små vindkraftverk i den lokala miljön om allas åsikter kan komma fram i diskussionerna. Dessutom kan man lättare hitta mark som antingen inte stör de aktiviteter som pågår lokalt respektive övergivna markområden som tidigare varit exploaterade. Kort sagt, en helt annan process där både energiproduktion och energianvändning blir konkreta, påverkbara och engagerande.    

Naturingreppens omfattning i storskaliga projekt

I en av de första vindkraftsparkerna vi undersökte för Energimyndighetens räkning var den ursprungliga planen att man skulle bygga 1101 vindkraftverk och anlägga 450 kilometer ny väg inom i stort sett orörda naturlandskap. Med tanke på att de vägar som byggs i medeltal är cirka 20 meter breda, varav den hårdgjorda ytan är minst 5 meter , samt att det vid varje vindkraftverk krävs arbets- och avställningsytor motsvarande en och en halv fotbollsplan, är det en omfattande naturpåverkan vi kunnat registrera. Till detta kommer andra markanvändningsförändringar som exempelvis ledningsgator, transformatorstationer, skogsfällning för bättre vindförhållanden och att pågående markanvändning som kompensation söker andra platser att verka på.  

Konkreta utmaningar

Naturingreppen har många och svårtöverblickbara konsekvenser. Kortsiktigt försvinner en del habitat (miljöer för växter och djur) vilket också innebär skador på den biologiska mångfalden. Känsliga biotoper hotas, ekosystemtjänster påverkas negativt, utsläpp och urlakning av ämnen i skogsmarken och hydrologiska effekter sker i stor omfattning och näringscykler och jordformation får rubbade cirklar. Dessutom förstörs känsliga miljöer genom bland annat vägbyggnation och stora klimatförändringar i norra Sverige är sannolika där skyfall och värmeböljor blir allt vanligare. På längre sikt kan hela ekologiska system påverkas negativt i de områden som berörs av en storskalig exploatering men också omgivande markområden. För närvarande saknas en klar bild av dessa intrångskostnader samt en värdering av dessa kostnadsposter. Därmed omöjliggörs också samhällsekonomiska analyser av hållbarheten i denna viktiga sektor för klimat och samhälle.

Brister i forskning och myndighetsutövning

Den centrala forskningen om att följa degraderingen av naturmiljön inom vindkraftsområdet sker på Naturvårdsverket via organisationen Vindval, med finansiering från Energimyndigheten. Den senaste syntesrapporten från Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” tar vare sig upp naturvetenskaplig forskning om påverkan på ekologiska samband eller hur vindkraft byggs, transportvägar m.m.. Detta är olyckligt eftersom dessa analyser dels ligger till grund för kvaliteten på de miljökonsekvensanalyser som görs, dels utgör plattform för planerings- och tillståndsprocesser för nya vindkraftsetableringar.

Till skillnad från klimatforskningen, som är djupt förankrad i naturvetenskapliga forskningstraditioner, är denna koppling svag vad gäller vindkraftsutbyggnaden. Naturfokus handlar i vindkraftssammanhang främst om enskilda arter som fåglar, renar, fladdermöss men inte hela miljöer, hela ekosystem. Energimyndigheten har här ett särskilt ansvar eftersom man både har ett främjandeansvar för utbyggnaden av mer vindkraft och finansierar en del av den forskning som stödjer relevanta, miljökritiska perspektiv. Risken för jäv i dessa båda roller är uppenbar. Dessutom har man avslagit en ansökan från ett svenskt företag som velat utveckla små vindkraftverk vilket med tanke på E.ON:s projekt på Åstön kan bli ett svenskt utvecklingsbidrag – en ny svensk exportmodell - till stöd för de 17 nya globala utvecklingsmålen och Agenda 2030. Det vill säga projekt som är anpassade till de mål som apostroferas i den nya globala politiken där demokrati och solidaritet är två hörnpelare.           

Trovärdigheten på spel

För att vindkraften också ska bli mer hållbar krävs därför en kritisk genomlysning av naturmiljö- och markanvändningens frågeställningar. Ska våra 16 miljökvalitetsmål uppnås till 2020 krävs en helt annan politik. I Naturvårdsverkets senaste fördjupade utvärdering av miljömålen pekar verket på att styrmedlen hittills fokuserat på symtomen av alltför stor miljöbelastning snarare än mot de drivkrafter som finns för att undvika att miljöproblem överhuvudtaget uppstår.

Miljömålsberedningen har konstaterat att en långsiktigt hållbar markanvändning påverkar sju av miljökvalitetsmålen direkt och fem av målen indirekt. Frågan är nu vilka aktörer inom forskarsamhället och den statliga byråkratin som ska göra denna forsknings- eller utredningsinsats för hållbar energiproduktion? Ett i mina ögon helt nödvändigt krav för fortsatt vindkraftsutbyggnad är omedelbar ingångsättning av fördjupad och kritisk forskning om de avgörande miljökvalitetsmålen – om vi ska ha trovärdigheten i behåll för skapandet av ett hållbart samhälle. Dessa utredningar bör också kritiskt granska skalan på projekten – vem gynnas, vem missgynnas.